Elektroniktidningen april 2021

Page 1

NR 4 APRIL 2021

ELEKTRONIK TIDNINGEN

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

TEMA: FORDON

FRANSK KRETS VILL BLI BILENS HJÄRNA DIRK SMITS:

AVCC:

Han valde Sverige för sin supersensor

Standardiserar blocken i bilens datorer

/16–17

En handfull bolag utvecklar processorer för sjĂ€lvkörande bilar och ADAS. Ett av dem Ă€r franska Kalray. /14–15

/12–13

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN



INNEHÅLL: ETN 4/21

24

Utges av Elektroniktidningen Sverige AB adress: Folkungagatan 122, 4 tr, 116 30 Stockholm. telefon: 08-644 51 20 | www.etn.se bankgiro: 5456-3127

20

redaktion: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan TĂ„ngring. grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA jocke.flink@typa.se annonser: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99 | e-post: ac@etn.se prenumeration: webb: etn.se/pren | e-post: pren@etn.se telefon: 08-644 51 20

Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni­kation, kraft, sen­so­rer, distri­bution, medicinsk elektronik och minnen. anna@etn.se | 0734-17 13 11

Per Henricsson Bevakar test & mÀt, rf och kom­munikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734-17 13 03

Jan TÄngring Bevakar in­byggda system, mjukvara, processorer, kort och skÀrmar. jan@etn.se | 0734-17 13 09

Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sĂ€lj- och ­marknadsföring. ac@etn.se | 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2021 upplaga: 13 000 ex. Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks pĂ„ miljövĂ€nligt papper av Stibo Complete. omslagsbilden: Parallellprocessor för sjĂ€lvkörning. bild: Kalray

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

4

26

10 4

22

10

24

20

26

Han vill göra energilagret tillgÀngligt för alla Uppstartsföretaget Enerpoly har hittat en lösning som gör att klassiska alkaliska batterier baserade pÄ zink och mangandioxid kan laddas ett stort antal gÄnger. Just nu bygger företaget en pilot­ lina pÄ KTH som ska leverera en demoprodukt innan Ärsskiftet.

HĂ€r ska Europa testa elfordon om tvĂ„ Ă„r Bygget av en testbĂ€dd för elektromobilitet i Sverige Ă€r igĂ„ng. En vd har precis tilltrĂ€tt och utrustning hĂ„ller pĂ„ att upphandlas. Om tvĂ„ Ă„r ska alla tre anlĂ€ggningar – en i Göteborg, en i Nykvarn och en i BorĂ„s – vara redo att öppna.

EXPERT: MÄngsidig sensorlÄda för IoT Stora produktionsvolymer Àr fort­farande ovanliga i IoT-vÀrlden, det Àr i stÀllet behovsbaserad innovation som driver digitali­seringsprocessen, skriver fyra forskare frÄn ­Linköpings universitet.

EXPERT: LÄnga flexkort kan ersÀtta kablar i bilens batterisystem Tidigare har flexkorten sÀllan varit lÀngre Àn cirka 600 mm vilket begrÀnsat anvÀndningsomrÄdet. Trackwise har tagit fram en tillverkningsmetod som gör det möjligt att tillverka kort av obegrÀnsad lÀngd, skriver företagets vd Philip Johnston. EXPERT: Hallsensorer för elektrifierade bilar En liten magnet som rör sig kan ­signalera allt frÄn rattutslag till att bÀltet Àr pÄ. ­Edgar Schaefer pÄ Rutronik berÀttar allt om hall­element i fordon.

EXPERT: EnergisnÄl övervakare flyttar in i bilen Konstruktörer av batterihanteringssystem för elfordon kan fÄ god hjÀlp av rÀtt val av övervakning, menar Christopher Gobok pÄ Analog Devices samtidigt som han förklarar systemets och kretsarnas viktigaste uppgifter.

3


STARTBLOCKET Klassiska alkaliska batterier baserade pĂ„ zink och mangandioxid ­fungerar dĂ„ligt att ladda. Det svenska uppstartsföretaget Enerpoly har löst problemet. Just nu bygger företaget en pilotlina som ska tillverka demoprodukter. De första ska vara klara till Ă„rsskiftet. Siktet Ă€r instĂ€llt pĂ„ lösningar för stationĂ€r energilagring, dĂ€r kostnad, ­sĂ€kerhet och hĂ„llbarhet Ă€r de tre grundpelarna. – NĂ€r du köper ett alkaliskt batteri Ă€r det fullt laddat. Sen anvĂ€nds det och Ă„tervinns. I princip skulle du kunna Ă„teruppladda det nĂ€r det Ă€r fullt urladdat. Problemet Ă€r att kapaciteten hos dessa batterier försĂ€mras vĂ€ldigt snabbt nĂ€r det laddas upp igen, förklarar Mylad Chamoun, teknikchef och medgrundare av Enerpoly. Ett alkaliskt batteri bestĂ„r huvudsakligen av fyra delar: zink som negativ elektrod, mangandioxid som positiv elektrod, en alkalisk lösning som elektrolyt och en separator. H Ä R Ä R D E T mangandioxiden som Ă€r begrĂ€nsande. Den bildar snabbt ett elektrokemiskt inaktivt material nĂ€r batteriet laddas upprepade gĂ„nger. Det gĂ„r helt enkelt inte lĂ€ngre att fĂ„ tillbaka energin. – Det som utmĂ€rker oss Ă€r att vi har överkommit problemet med uppladdningsbarheten av den positiva elektroden, det vill sĂ€ga mangandioxidsidan, sĂ€ger Mylad Chamoun, och adderar: – Inom detta har vi skickat in

vĂ„rt första patent, för att skydda de material som vi har utvecklat. Mylad Chamoun har forskat inom batteriteknik i snart tio Ă„r. Åren mellan 2013 och 2015 tillbringade han i USA. Det var dĂ€r hans intresse för att hitta en lösning pĂ„ hur man kan ladda alkaliska batterier vĂ€cktes. – Ur ett batteriprestandaperspektiv Ă€r alkaliska batterier vĂ€ldigt bra. De anvĂ€nder tillgĂ€ngliga material som Ă€r billiga. De har bra egenskaper nĂ€r det gĂ€ller miljövĂ€nlighet och hĂ„llbarhet, och det finns redan en vĂ€l utbyggd infrastruktur för Ă„tervinning. Det var det som lockade mig i projektet jag ­jobbade med i USA. VÄ L H E M KO M M E N kom nya forskningsrön som gjorde att Mylad Chamoun drog igĂ„ng ett sidoprojekt parallellt med sin doktorandtjĂ€nst pĂ„ Stockholms universitet. MĂ„nga timmar i labbet gav sĂ„ smĂ„ningom resultat. – Det ledde till Enerpoly som jag grundat tillsammans med kollegan Samer Nameer.

Han vill göra energilagret Stockholmsföretaget Enerpoly siktar pÄ att leverera batterier som kan anvÀndas för stationÀr ­energilagring. Det betyder att storlek och vikt inte Àr lika kritiskt som hos batterier som ska in i elfordon. IstÀllet Àr kostnad, sÀkerhet och miljövÀnlighet prioriterade egenskaper.

HÀr vill Enerpoly ta plats Skiss pÄ kommande demoprototyp.

4

– Det tvĂ„ mest mogna uppladdningsbara batteritekniker Ă€r idag blysyra- och litiumjonbatterier. VĂ„r energidensitet befinner sig nĂ„gonstans dĂ€r emellan. Vi kommer aldrig att kunna nĂ„ litiumjonbatteriernas energidensitet. Det Ă€r inte teoretiskt

möjligt, men vi vet definitivt att vi Ă€r bĂ€ttre Ă€n ett blysyrabatteri, sĂ€ger Mylad Chamoun. F Ö R E TAG E T S A M B I T I O N Ă€r alltsĂ„ att ersĂ€tta dagens blysyrabatterier som har en enorm marknad, Ă€ven om inte mĂ„nga talar om

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


STARTBLOCKET Mylad Chamoun vill inte gĂ„ in i detalj pĂ„ hur företaget lyckats förhindra att det elektrokemiskt inaktiva materialet bildas vid katoden, men en pusselbit Ă€r att skapa en surare elektrolyt. Det företaget utvecklat Ă€r ett zinkjonbatteri som kan ­laddas Ă„tminstone ett antal tusen gĂ„nger med bibehĂ„llen hög kapacitet. I ett zinkjonbatteri Ă€r det zinkjonerna som Ă€r en av energi­bĂ€rarna likt litium som Ă€r energibĂ€rare i litiumjonbatterier. – Vi kĂ€nner till ett annat företag som utvecklar ett zinkjon­ batteri snarlikt oss, och det Ă€r ett uppstartsföretag i Kanada.

Mylad Chamoun visar upp en mindre version Àn den prototyp som Enerpoly avser att demonstrera mot slutet av Äret.

S E D A N S TA R T E N 2018 har Enerpoly vuxit till nio personer. Idag sitter de pĂ„ tvĂ„ hĂ„ll – dels i affĂ€rsacceleratorn Stings lokaler (Stockholm Innovation & Growth), och dels i KTH:s inkubatorlab Greenhouse Labs dĂ€r företaget utvecklar prototyper. I dagslĂ€get arbetar företaget med tvĂ„ parallella projekt. Det ena Ă€r ett EU-projekt med fokus pĂ„ kommersialisering. Det andra Ă€r ett demonstrationsprojekt finansierat av Energimyndighet med 3,8 miljoner kronor. Det sistnĂ€mnda projektet Ă€r ett samarbete mellan Enerpoly, Polarium, Uppsala ­universitet och KTH. Polarium, som tidigare hette Incell, utvecklar och tillverkar litiumjonbatterier för stationĂ€ra energilagringstillĂ€mpningar. Samarbetet ska resultera i en energilagringsprototyp som ska

tillverkas pĂ„ Greenhouse Labs. – PĂ„ Greenhouse Labs hĂ„ller vi just nu pĂ„ att bygga upp en produktionslina. I den ska vi tillverka prototyper som vi avser att demonstrera mot slutet av detta Ă„r. DĂ€refter ska vi pilottesta produkterna under nĂ€sta Ă„r, förklarar Mylad Chamoun. Han pĂ„pekar att det som byggs pĂ„ KTH-omrĂ„det Ă€r en pilotlina, inte labbskala. – Rent teoretiskt kan vi med vĂ„r blivande pilotlina tillverka runt 50 kWh/Ă„r. Det tar oss inte lĂ„ngt om vi vill nĂ„ volym, utan vĂ„rt syfte Ă€r att ta fram produkter sĂ„ att vi kan demonstrera tekniken för framtida kunder. En viktig detalj i det hela Ă€r att den kommande produktionslinan blir en mer eller mindre exakt kopia av det industrin anvĂ€nder idag. H Ä R H A R G R U N D A R N A till Enerpoly tĂ€nkt till redan frĂ„n början. IstĂ€llet för att försöka bygga egen kapitalkrĂ€vande produktionskapacitet planerar de för en licensieringsmodell. För att enkelt kunna ta det steget har teamet anpassat sin tillverkning till den produktionsmetod som anvĂ€nds i industrin för litiumjonbatterier. Det enda som skiljer Ă€r materialen som ingĂ„r. – Vi anvĂ€nder samma rulletill-rulle-metod som vid tillverkning av litiumjonbatterier. Just den metoden anvĂ€nds redan i vĂ€ldigt stor skala och det har ocksĂ„ visat sig att skalbarheten i

produktionstakten Ă€r vĂ€ldigt bra. PĂ„ frĂ„gan om vilka de största utmaningar som företaget ser framĂ„t Ă€r blir svaret snabb marknadsacceptans. – Vi har sett att mĂ„nga misslyckas med att fĂ„ acceptans för nya teknologier som introducerades till marknaden för att de inte kan skalas upp utan besvĂ€r. F Ö R AT T I N T E H A M N A dĂ€r har före­ taget beslutat att enbart arbeta med material som Ă€r lĂ€ttillgĂ€ngliga och som kan Ă„tervinnas. LikasĂ„ ska tillverkningsprocessen vara vĂ€lkĂ€nd och anpassad till dagens standard. En sjĂ€lvklarhet Ă€r dessutom att produkterna som utvecklas Ă€r modulĂ€ra. De ska exempelvis kunna anvĂ€ndas som byggklossar i ett system för ett hushĂ„ll, men ocksĂ„ i en stor containerlösning likt Vattenfalls pĂ„gĂ„ende energilagringsprojekt i Uppsala. – Genom en licensieringsmodell kan vi dessutom fortsĂ€tta att fokusera pĂ„ vĂ„r kĂ€rnkompetens, som Ă€r forskning och teknisk utveckling, sĂ€ger Mylad Chamoun, och fortsĂ€tter: – VĂ„r strategi Ă€r att ingĂ„ i partnerskap med de rĂ€tta batteri­ tillverkarna, för att föra över tekniken. Troligtvis kommer det att bli företag som idag ­tillverkar eller planerar att tillverka litium­ jonbatterier, men som inte fokuserar pĂ„ elfordonsmarknaden för deras produktionslinor Ă€r redan fullt ockuperade.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

tillgĂ€ngligt för alla den. Denna typ av batterier Ă€r vanliga i industriella miljöer, exempelvis som reservkraft i mobilnĂ€tens basstationer. – Blysyrabatterier Ă€r vĂ„r frĂ€msta konkurrent. Om dessa batterier anvĂ€nds fullt ut dagligen talar man om en livslĂ€ngd pĂ„ cirka tre till fem Ă„r. Vi avser att erbjuda dubbla livslĂ€ngden till en lĂ€gre kostnad. L I K A S Å S E R E N E R P O LY stor potential i olika typer av energilagringslösningar som Ă€nnu inte

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

riktigt har slagit igenom. Det handlar om allt frĂ„n extremt stora energilager som anvĂ€ndas för att stabilisera elnĂ€tet, till mindre anlĂ€ggningar i enskilda hushĂ„ll och kommersiella fastigheter. Ett scenario kan vara en privatperson som köper ett energilager i kombination med en solcellsanlĂ€ggning. – Det fiffiga Ă€r att ett energilager tillför fler funktioner Ă€n att bara jĂ€mna ut energifördelningen över ett dygn. Den allra största nyttan som man talar om

idag Ă€r att kapa effekttopparna, sĂ€ger Mylad Chamoun och förtydligar: – Energibolagen tar vĂ€ldigt höga kostnader för effekttoppar. Det kan du undvika med energilager. H Ö G KO S T N A D Ă€r ocksĂ„ det som hittills bromsat energilagrets framfart, menar Enerpoly och jĂ€mför med solcellsmarknaden. För tio Ă„r sedan var det fĂ„ som investerade stort i solceller, medan det numera investeras

tungt i omrĂ„det. Anledningen Ă€r att priset pĂ„ solceller minskat drastiskt. – Samma scenario ser vi inom energilagring för privata hushĂ„ll, men Ă€ven för kommersiella fastigheter. Idag Ă€r sĂ€llan investeringen ekonomiskt försvarbar, Ă„terinvesteringstiden Ă€r alltför lĂ„ng, sĂ€ger Mylad Chamoun, och konstaterar: – DĂ€r kan vi göra skillnad. ANNA WENNBERG anna@etn.se

5


STARTBLOCKET

SEE blir Elektronik i Stockholm

Tesla dumpar Àven radarsensorn I version 9.0 av Teslas fordonsmjukvara anvÀnds inte lÀngre radarsensorn för sjÀlvkörning. Det meddelar vd Elon Musik via twitter.

Tesla tillhör en minoritet bland biltillverkare i att företaget för­ söker att klara sig utan laserradar för sjĂ€lvkörning. Konkurrenterna har med spĂ€nning vĂ€ntat pĂ„ hur det ska sluta, och har – sĂ€kerligen – ­hoppats pĂ„ att Tesla till slut ska göra en pudel och ge upp, om inte annat som en bekrĂ€ftelse av att deras kostsamma investering i lidar varit till nĂ„gon nytta. M E N I S TÄ L L E T upphör Tesla nu Ă€ven med att anvĂ€nda radardata. Elon Musk tycker att radar tillför sĂ„ lite att det inte gör nĂ„gon skillnad. – Allteftersom videobehandlingen blir bĂ€ttre halkar radarn

bara mer och mer efter, tweetar han. Radarn kopplas bort redan i FSD Beta V9.0 som enligt Elon Musk ska slĂ€ppas ”snart”. Tesla har tidigare noterat att mĂ€nniskor klarar att köra bil enbart med hjĂ€lp av synen. DĂ€rmed vet vi att detta Ă€r möjligt. Vi klarar uppenbarligen Ă€ven av att köra utan radar, Ă€ven i dimma och nederbörd. E T T I N T R E S S A N T S P E C I A L FA L L – kĂ€nt frĂ„n videoupptagningar – Ă€r en radarstuds frĂ„n en bromsande bil utom synhĂ„ll lĂ€ngre fram i kön. Även detta fall tror Elon Musk att kameran kan ersĂ€tta. – Det kan nog bĂ€st beskrivas som att det handlar om sannolikheter. Det finns fem framĂ„triktade kameror. Det Ă€r högst sannolikt att minst en av dem kan se nĂ„gra bilar framĂ„t, tweetar han. Med radardatat borta slipper

Tesla som bonus berĂ€kningssteget att integrera radardata med videodata, sĂ„ kallad sensorfusion. Teslas mest avancerade körfunktion heter FSD (Full Self Driving) och Ă€r övervakad sjĂ€lvkörning. Det innebĂ€r att föraren stĂ€ndigt mĂ„ste vara beredd att ta över kontrollen. I N G A AV T E S L A S förarstödsfunk­ tioner kommer att kunna an­vĂ€nda radarsensorn eftersom den inte lĂ€ngre kommer att ­monteras vid tillverkningen. Tesla Ă€r inte ensamt om att utveckla sjĂ€lvkörning utan lidar. Även Nissan, Mobileye och Pronto försöker. Teslas bilar Ă€r de som idag har det överlĂ€gset bĂ€sta stödet för övervakad sjĂ€lvkörning. Ofta klarar bilen kompletta resor till destinationen helt pĂ„ egen hand.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Digi-Key skeppar prototyper av mönsterkort I somras lanserade Digi-Key ett program med inriktning mot mönsterkort. Nu komp­letteras det med erbjudande om prototyper. Dock sker leveransen utan kostnad enbart inom USA.

Det nylanserade ­programmet, kallat DKRed, Àr en del av Digi-Key PCB Builder tool, som företaget lanserade sommaren 2020. Det sistnÀmnda Àr en tjÀnst som syftar till att effektivisera PCB-köp genom att snabbt samla in offert frÄn flera olika mönsterkortsföretag.

6

DKRed Ă€r nĂ€sta steg. HĂ€r erbjuds hobbyister, makers och studenter att bestĂ€lla smĂ„ mĂ€ngder mönsterkort. Minsta bestĂ€llningen Ă€r fyra kort. Det handlar om FR4-kort i tvĂ„ lager som kan ha en storlek frĂ„n 25 × 25 mm upp till 254 × 254 mm. För nĂ€rvarande Ă€r DKRed

tillgÀngligt för alla, men korten skeppas bara utan extra kostnad inom USA. Priset Àr 1,50 dollar per kvadrattum och tiden frÄn bestÀllning till leverans Àr cirka 10 dagar. Inom Europa tillkommer en leveransavgift. Syftet med PCB Builder och den nya tjÀnsten Àr att stÀrka initiativet Digi-Key Marketplace, som Àr tÀnkt att vara den enda nödvÀndiga shoppen för utvecklare av exempelvis IoT och industriautomation liksom testoch mÀttillÀmpningar. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Pandemin stoppade inte bara SEE och Embedded Conference Scandinavia i höstas, arrangören Bra MÀssor gick ocksÄ i konkurs. Nu blir det Easyfairs som tar över stafettpinnen för SEE, mÀssan kortas till tvÄ dagar och döps om till Elektronik i Stockholm 2022.

MĂ€ssan Elektronik har arrangerats vartannat Ă„r sedan 2011 i Göteborg, ofta i kombination med Advanced Engineering som fokuserar pĂ„ produktutveckling och sourcing för den tillverkande industrin. NĂ€sta gĂ„ng Ă€r redan den 29–30 september, om inte pandemin stoppar planerna. Och den 6–7 april nĂ€sta Ă„r Ă€r det dags för Stockholm och Kista. Det eventet ersĂ€tter SEE och arrangeras i samarbete med branschorganisationen Svensk Elektronik. Precis som tidigare omfattar den allt frĂ„n elektronikproduktion, komponenter och material till embedded, IoT och cybersĂ€kerhet. – VĂ„r ambition Ă€r att vi skall bli rikstĂ€ckande för att bredda och samla hela branschen. Easyfairs Ă€r en stark partner och det kĂ€nns helt rĂ€tt att lansera mötesplatsen i Kista som Ă€r en strategisk plats för branschen, sĂ€ger branschföreningens tillförordnade vd Peter Björkholm i ett pressmeddelande. Hur det blir med Embedded Conference Scandinavia Ă€r Ă€nnu inte klart. Den kan fortsĂ€tta som en fristĂ„ende konferens pĂ„ senhösten eller komma att kombineras med Elektronik. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21



STARTBLOCKET SER-KRÖNIKA

Den digitala radion var först! S A M U E L M O R S E D E M O N S T R E R A D E 1837 sitt system för elektrisk telegrafering tillsammans med sitt alfabete, dĂ€r de vanliga bokstĂ€verna kodades som korta och lĂ„nga strömslutningar med korta och lĂ„nga avbrott. SĂ€ndning skedde med en telegrafnyckel, som skickade ström genom en ledning till mot­ tagaren. Mottagaren bestod av en elektromekanisk anordning som kunde skriva ut de sĂ€nda tecknen pĂ„ en pappersremsa. Detta blev snabbt en etablerad metod för kommunikation pĂ„ land över förhĂ„llandevis lĂ„nga avstĂ„nd. Tidigare hade det ­funnits varianter av optiska telegrafer, men de förutsatte fri sikt mellan stationerna. F Ö R LU S T E R N A I L E D N I N G E N blev stora vid stora avstĂ„nd, och man sökte andra vĂ€gar att fĂ„ en sĂ€krare funktion. MĂ„nga för­ sök gjordes med att skicka strömmen genom jord eller ­vatten, men det gav större förluster och man kunde inte ha olika förbindelser i nĂ€rheten av varandra. Först att lyckas med fung­ erande överföring av morsetecken utan trĂ„d var Guglielmo Marconi dĂ„ han upprĂ€ttade en förbindelse i förĂ€ldrahemmets trĂ€dgĂ„rd i Bologna 1895. Med hjĂ€lp av ett Rhumkorffs gnist­ induktorium som slogs till och frĂ„n med en telegrafnyckel som sĂ€ndare, metallplattor som antenn och en ordentlig jordled­ ning, och en mottagare med likadan antenn och jord med en kohĂ€rer som detektor, kunde han sĂ€nda tecknen ca 2 km i form av skurar av elektriskmagnetiska vĂ„gor med olika lĂ€ngd med olika avstĂ„nd emellan, dvs morsetecken. Han mĂ„l var kommu­ nikation för sjöfarten. E T T G N I S T I N D U K TO R I U M bestĂ„r av tvĂ„ koncentriska spolar, dĂ€r den inre med fĂ„ varv koppartrĂ„d matas med ström frĂ„n ett batteri och en anordning, som vĂ€ldigt mycket liknar mekanis­ men i en gammaldags ringklocka, dĂ€r magnetfĂ€ltet frĂ„n ­spolen gjorde sĂ„ att strömmen omvĂ€xlande bröts och slöts. Detta gav upphov till ett varierande magnetfĂ€lt i den inre ­spolen, som transformerades upp till 10 000-tals volt, eller mer, av den yttre spolen med mĂ„nga fler varv. KohĂ€rern bestod av ett glasrör med metallfilspĂ„n och tvĂ„ elektroder i förbindelse med spĂ„nen. Den satt inkopplad som mottagarens detektor mellan antennen och jord i en krets tillsammans med ett batteri och ett relĂ€. Funktionen var att dĂ„ den elektriska spĂ€n­ ningen frĂ„n antennen blev tillrĂ€ckligt hög mellan elektro­ derna, Ă€ndrades resistansen mellan dem frĂ„n hög till lĂ„g, sĂ„ att det blev kortslutning. FilspĂ„nen svetsades ihop och bildade en metallisk ledare. För att bryta denna lĂ„sning anvĂ€ndes en ny mekanism liknande ringklockans, vars uppgift var att knacka pĂ„ ko­hĂ€rern, sĂ„ att filspĂ„nen bröts isĂ€r och slĂ€ppte lĂ„sningen, sĂ„ att förloppet kunde upprepas.

N

M E D D E N N A G R O VA M E TO D visade Marconi att Maxwells teori frĂ„n 1864 om den elektromagnetiska vĂ„gen och Hertz experi­ mentella bevis 1887, kunde anvĂ€ndas för trĂ„dlös telegrafi. Att alstra bĂ€rvĂ„gen med gnistor gav upphov en extremt bredbandig förorening av det elektromagnetiska spektret, som omöjliggjorde det för andra anvĂ€ndare att sĂ€nda i nĂ€rheten. Smalbandig radio kom först nĂ„got senare och tilïżœÂ­ lĂ€t dĂ„ flera ­anvĂ€ndare av etern, men krĂ€vde andra ­metoder för generering av bĂ€rvĂ„gen, som kunde ge en bĂ€rvĂ„g med mycket renare spektrum. SĂ„ föddes radion!

LARS OLSSON Tidigare styrelseledamot, vice ordförande och revisor i SER Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening

8

Intel vill tillverka dina kretsar Amerikanska ­processorjÀtten Intel ska börja hyra ut sina fabriker för tillverkning av andras kretsar. Bolaget investerar 20 miljarder dollar i nya fabriker pÄ hemmaplan i Arizona.

De tvĂ„ fabrikerna Ă€r bara en början. Enligt nyhetsbyrĂ„n Reuters tĂ€nker Intel investera nio miljarder dollar i Europa, bland annat i sin tillverkning pĂ„ Irland dĂ€r det kommer att skapas 1 600 nya jobb, uöver de 5 000 som redan finns dĂ€r. Intel har drabbats av Ă„terkommande problem inom sin egen tillverkning, vilket gjort att mĂ„nga spekulerat i att Intel rentav skulle ge upp den verksamheten och leja ut den. Men nu hĂ€nder motsatsen – Intel storsatsar och deklarerar att det tĂ€nker bli en ledande leverantör av tillverkningskapacitet i bĂ„de EU och USA. NYH E T E N O M Intel Foundry Services – som blir en egen affĂ€rsenhet ledd av branschveteranen Randhir Thakur – passar bra i tiden med en halvledarindustri som drabbats av en rad bakslag – handelskrig, pandemi, köldknĂ€pp, torka, brand, köbildning i Suezkanalen – som lett till komponentbrist. Mer kapacitet Ă€r vĂ€lkommen. Ericsson vĂ€lsignar satsningen liksom Amazon, Cisco, Google, IBM, IMEC, Microsoft och Qualcomm. Intel kommer att erbjuda tillverkning inte bara inom det egna x86-ekosystemet utan Ă€ven

i inbyggnadsvĂ€rldens arkitektur Arm och i den nya öppna arkiteturen Risc V. För det sistnĂ€mnda har Intel upprĂ€ttat ett partnerskap med Sifive, en av de ledande Risc V-IP-leverantörerna.* I N T E L B R U K A D E L E D A i halvledar­ teknik men har halkat efter och tros inte kunna komma att konkurrera tekniskt med taiwanesiska TSMC och sydkoreanska Samsung inom överskĂ„dlig tid. Intel tillverkar i 10 nm och hoppas ta steget till 7 nm i volym Ă„r 2023, fem Ă„r efter konkurren­ terna som volymproducerat i 5 nm sedan i fjol och siktar pĂ„ 3 nm Ă„r 2022. Tidningen EE Times pressade Intel under presskonferensen och konstaterar att företaget inte nĂ€mnde tillverkning i vare sig 3 eller 5 nanometer. DĂ€remot pratade Intel mycket om byggsĂ€tt. D E T G Å R AT T S TA P L A eller pussla samman flera chip i samma kapsel. Det kallas SiP, system in package, och Intels vd Pat Glesinger nĂ€mnde det flera gĂ„nger i sin presentation, enligt EE Times, som nĂ„got som Intel hĂ„ller pĂ„ att skifta över till, frĂ„n SoC, system-on-chip. Han annonserade Ă€ven att IBM och Intel inleder ett forskningssamarbete inom halvledartillverkning och kapsling. Intel kommer att fortsĂ€tta att tillverka merparten av sina egna produkter men kommer Ă€ven att fortsĂ€tta att leja ut tillverkningen hos andra och i Ă€nnu större volymer. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

* Av en slump – eller inte – anvĂ€nde Intel ”unleashed” som paroll för sin presskonferens, vilket var samma paroll som Sifive anvĂ€nde för sin första pc-processor. Elektronik­ tidningen kan inte lĂ„ta bli att grubbla över om detta kan tolkas som en vink om ett ökat engagemang frĂ„n Intel i Risc V.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


Tror du att allt stÄr pÄ webben?

LĂ€s Elektroniktidningen! ETLIDEKNTINROGNEIKN

SVER IGES ENDA ELEKTRONIK MAGA SIN FS FÖR PROF

NR 3 MARS 2021

NR 2 FEBRUARI 2021

NÜRNBERG SÄNDE MÄSSAN ÖVER VÄRLDEN

ELEKTRONIK TIDNIN GEN

NR 1 JANUARI 2021

ELEKTRONIK

TIDNINGEN

SVERI GES ENDA

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

NR 12 DECEMB ER 2020

ELEKTRONIK MAGA SIN FÖR PROFF S

ONIK ELIDEKNTR INGEN

NR NOV EMB 11 ER 2020

SVERIGE S ENDA ELEKTRO NIKMAGASIN FÖR PROFFS

T

ELEKTRONIK

TIDN INGE N

SNART SL

in sensorer Genom att stoppa gĂ„r det att i skidhandtagenoch teknik. mĂ€ta bĂ„de Ă„kstyrka frĂ„n Lösningen kommer t Skisens. Göteborgsföretage /12–13

ÅR VI I VÄ

RME TAKE

genom Cool Sweden att lyft Initiativ a kompete e vill nsen krin stĂ€rka sven sk g term iska utmindustri aningar. /16–17

INTELLIGENT HANDTAG FÖRBÄT TRAR STAKNINGEN TEMA: MOBIL- & DATAKOMMUNIKATION

HAN TAR IDÉ TILL FRAMGÅNG en snitt för ronikkt grĂ€ns Ett grafis ter – det fick Elektr teleprompveta allt om unde n som tidningen ga zoom-möte ett av de Ă„rets digitala uppla . /8–12 utgjorde dded World av Embe

TEMA: DIGIT ALISERING OCH

JLT MOBIL METALL-PÅ-P

LAST:

Sunway gör a den perfekt antennen /20–21

PRE NUM ERE

RA KOS TNA

E COMPU

KTH-PROFES DIGITALISERASOR VILL MATERIEN

TERS:

re Siktar hög med egen mjukvara /16–17

FÅR TRE ÅR

ETN .SE/ PRE DSF RIT T!

N

Högsta bety till Smartare g elektroniksyste m /12–13 10/19/20

Snipe.indd

KTID_SE_

6-Mill_ELE

201023_9-

1

PREN UME RERA

Mats Andersson har succĂ©er frĂ„n Ericsson, Huawei och Bluetest pĂ„ sitt cv. Nu engagerar svenska satellitterminaler honom. /8–10

SMARTA STÄDER

TILL:

4:53 PM

KOST NAD SFRI

STOCKH OLM:

Ladda upp ny sĂ„ byter den kod i plastflaskan skal. Eller form till ett mobil­ till vad som Projektet helst. Ă€r ett av de i forskningspr vildare Digital Future ogrammet s. /14–15

Open RAN:

VÄRLDSREKORD:

Öppnar upp grĂ€nssnitt i mobilnĂ€ten

Icomera ger tÄgresenÀrer snabbast wifi

/12–14

STON ERIDG

201023_9-6-Mill_ELEKTID_SE_Snipe.indd 1

T T! ETN. SE/P REN

PRE NUM

DT-SKANN ER: FLOW NEUROSCI

ENCE:

Ström och terapi mot depressioner

10/19/20 4:53 PM

/14–15

PRENU MERER A KOSTN

201023_9-6

Varje foton rÀknas

ERE RA KOS

COPCO

ABB: Nu koppla verktygen s upp via 5G &

/12–14

T! ETN .SE /PR

EN

201023_

9-6-Mill_

ipe.indd 1

PM 10/19/20 4:53

ELEKTID_SE_Sn

ID_SE_Snip

e.indd 1 10/19/20

TNA DSF RIT

/16–18

E/PRE N ADSFR IT T! ETN.S 201023_9-6-Mill_

-Mill_ELEKT

ATLA S

/18–19

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN

Testar att styra trafiken med realtidsdata /16–18

E:

Vinnare pÄ lÄngvarigt Leanarbet e

/16–17

4:53 PM

PRENUMERERA GRATIS Du fÄr mÄnads­magasinet genom att fylla i talongen pÄ

www.etn.se/pren

SVER IGES ENDA

ELEK TRON MAG ASIN IKFÖR PRO FFS

TEMA: EM S, PR ODUK TION & BY GGSÄT T

ECH TEMA: MEDT H & HEALT

ELEKTID

_SE_Sni

pe.indd

1 10/19/20

4:53 PM

T


TEMA: FORDON

Verksamheten i Nykvarn blir inriktad mot batteriteknik – hĂ€r ska battericeller, batterimoduler och batteripack testas. LikasĂ„ ska anlĂ€ggningen kunna prova hela drivlinan hos tunga fordon, det kan handla om en hybrid-vĂ€xellĂ„da, en elektrisk drivaxel eller en elmotor.

S

S E E L S KO M P E T E N S blir mĂ€tteknik, mĂ€tmetodik och analys av de komponenter som behövs för elektrifierad framdrivning av olika fordon och farkoster. Det kan vara en personfĂ€rja eller en tung lastbil, rent elektriska fordon eller olika hybrider – exempelvis en kombination av brĂ€nsleceller och batteri.

10

HĂ€r ska Europa testa elfordon om tvĂ„ Ă„r Äntligen har det efterlĂ€ngtade ­bygget av en testbĂ€dd för elektro­mobilitet dragit igĂ„ng i Sverige. Det handlar om tre anlĂ€ggningar som ska kunna utföra avancerad provning av centrala delar i elektrifierade fordon och farkoster. En vd har just tilltrĂ€tt och snart Ă€r utrustning pĂ„ vĂ€g in. – Vi ska möjliggöra provning, forskning och utveckling av de komponenter som behövs för elektrifiering men vi utvecklar inte komponenterna. Det Ă€r kunderna proffs pĂ„. Det statliga stödet som verksamheten fĂ„tt tĂ€cker enbart etableringen fram till vĂ„ren 2023. DĂ€refter ska företaget Seel – Ă€gt av Rise och Chalmers – överleva pĂ„ egen hand. Det betyder att företaget mĂ„ste attrahera kunder och ta betalt. Ingen vinst delas ut, utan det överskott som genereras gĂ„r direkt tillbaka in i verksamheten för att garantera att den förblir konkurrenskraftig. HĂ€r kommer Volvobolagen, Scania och Cevt in som viktiga aktörer. De har alla garanterat att de ska utnyttja labbet till en viss nivĂ„ under ett antal Ă„r framĂ„t. Kvartetten har ocksĂ„ bidragit med erfarenhet och kompetens nĂ€r ramarna för verksamheten spikats. LikasĂ„ finns bland annat en avsiktsförklaring skriven med Stena, ABB Marine och Svensk

framtida forskningssamarbeten. Det Àr viktigt att pÄpeka att Seel blir en öppen anlÀggning för alla i Europa. Det betyder bland annat att företaget ska samarbeta med nÄgra av de parter som ocksÄ fick ta emot statliga medel i samma ansökan som Seel.

sjöfart. HĂ€r Ă€r syftet Ă€r att verka för mer elektrifiering inom sjöfart. – Det Ă€r ett jĂ€ttespĂ€nnande omrĂ„de som det hĂ€nder mycket inom just nu, sĂ€ger Henrik Svenningstorp, och adderar: – Vi har Ă€ven dialog med exempelvis Heart Aerospace som utvecklar ett eldrivet flygplan. Listan pĂ„ potentiella kunder Ă€r lĂ„ng. Och den svenska batteritillverkaren Northvolt – som har ett EU-godkĂ€nnande under samma regelverk som Seel – Ă€r med som en intressant framtida partner. – Än har vi inget konkret pĂ„ gĂ„ng, men vi har bra dialog och ser möjliga samarbete. ­Givetvis nĂ€r det gĂ€ller att prova och verifiera Ă„t Northvolt, men ocksĂ„ JAN-OLOF YXELL

2017 blev planen pĂ„ en svensk testbĂ€dd för elfordon officiell, men EU:s tillstĂ„ndsprocess bromsade framfarten. Kommissionen var bland annat tveksam till att tre av företagen i projektet Ă€r kontrollerade av eller Ă€gs av ett kinesiskt företag, Geely. – EU-kommissionens syfte med att godkĂ€nna att statliga medel anvĂ€nds för denna typ av satsning Ă€r att det garanterar öppna labb som frĂ€mjar samarbete inom Europa, förklarar Henrik Svenningstorp tveksamheten. Först för drygt ett Ă„r sedan fick anlĂ€ggningen okay frĂ„n EU. DĂ€refter har maskineriet börjat rulla, Ă€ven om den pĂ„gĂ„ende pandemin pĂ„verkat farten en aning. – Just nu arbetar vi med fastighetsutvecklare för att sĂ€kerstĂ€lla att byggnaderna blir optimala för vĂ„r verksamhet. Vi har upphandlingar som ligger ute för mellan 700 och 800 miljoner kronor. Om nĂ„gra mĂ„nader har vi valt leverantörer, dĂ„ blir det enklare att prata om hur utrustningen kommer att se ut. REDAN HÖSTEN

ALBIN DAHLIN/RISE

eel beskrivs ofta som en miljardsatsning som ska göra Sverige vĂ€rlds­ledande pĂ„ elfordon. En bĂ€ttre beskrivning Ă€r nog att Seel ska sĂ€tta Sverige pĂ„ kartan nĂ€r det gĂ€ller att i framtiden erbjuda avancerad test av elektrifierade fordon och farkoster. – Ja, sĂ„ Ă€r det. Det Ă€r klart att Seel ensamt inte kommer att uppfylla de vackra orden, men vi Ă€r en pusselbit, sĂ€ger Henrik Svenningstorp, tidigare projektledare pĂ„ Rise, men nu nytilltrĂ€dd vd för bolaget Seel, och fortsĂ€tter: – Bland annat har fordonsföretaget Volvo, Volvo Cars, Scania och Cevt identifierat detta som en mycket viktig satsning för deras framtida teknikutveckling.

Henrik Svenningstorp

Jörgen Sjöberg

D E L ÄG A R E N C H A L M E R S kommer ocksĂ„ att kunna dra nytta av de avancerade labben. HĂ€r menar universitetet att satsningen kommer att pĂ„verka pĂ„ flera nivĂ„er, frĂ„n grundutbildningen till forskningen vidare till fortbildning. – Inriktningen pĂ„ vĂ„r grundutbildning Ă€ndras inte, men labben gör den rikare. Forskningen blir dĂ€remot mer direkt pĂ„verkad, exempelvis genom vilka projekt forskarna kan söka och vilka partners de kan samarbeta med och vilken finansiering de kan fĂ„, sĂ€ger Jörgen Sjöberg, samordnare för Seel pĂ„ Chalmers. Samtidigt menar han att satsningen ocksĂ„ Ă€r en viktig komponent för fortbildningen – det livslĂ„nga lĂ€randet – som

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


BorÄs fokuserar pÄ sÀkerhetstester kopplade till laddning, kortslutning, vibrationer, mekanisk chock, extrema temperaturer och brandrisker. HÀr ska man kunna genomföra förstörande provning hela vÀgen upp till kompletta batteripack. I labbet ska det gÄ att skaka objekt som vÀger upp mot tvÄ ton. Kompletta elektriska fordon ska kunna provoceras pÄ olika sÀtt, exempelvis ska det gÄ att tÀnda eld pÄ dem och lÄta dem brinna. För att denna typ av provning ska kunna utföras pÄ ett sÀkert och miljövÀnligt sÀtt kommer en speciell rökgas­rening att installeras.

FAKTA

Seel pĂ„ tre fingrar Seel stĂ„r för ”Swedish Electric Transport Laboratory”, men beskrivs pĂ„ olika sĂ€tt i olika sammanhang. Sanningen Ă€r att Seel betyder tre saker: I SĂ€ve norr om Göteborg bygger Seel sin största lokal pĂ„ 13 000 kvadratmeter. HĂ€r ska i princip allt förutom för­ störande provning kunna ske. PĂ„ testlistan stĂ„r exempelvis battericeller, batterimoduler och batteripackar liksom kraftelektronik, elmotorer och elektriska axlar. HĂ€r ska eldrivna personbilar, lastbilar, bussar, anlĂ€ggningsmaskiner, samt hela eller delar av drivlinan för flyg och fartyg tas emot. Kompletta lastbilar och bussar ska kunna kylas till –25°C och köras. LikasĂ„ ska en speciell lokal för provning av laddsystem byggas. Andra exempel pĂ„ verksamhet Ă€r ljud- och vibrationstest av elektriska axlar, elmotorer och hela drivlinor.

Chalmers ocksĂ„ arbeta med. – En ambition som vi har Ă€r att bidra till vidareutbildningen. HĂ€r kan det till exempel handla om utbildning av yrkesverksamma nĂ€r fordonsindustrin gĂ„r frĂ„n förbrĂ€nningsmotorer till elektrifiering, sĂ€ger Jörgen Sjöberg. Om tvĂ„ Ă„r ska de tre anlĂ€gg­ ningarna – en i SĂ€ve, en i BorĂ„s och en i Nykvarn – slĂ„ upp ­dörrarna. DĂ„ ska all utrustning finnas pĂ„ plats och dryga 30 personer stĂ„ redo att hjĂ€lpa potentiella kunder. Hur personalen kommer att fördelas pĂ„ de tre stĂ€llena Ă€r för tidigt att sĂ€ga, men SĂ€ve strax norr om Göteborg kommer att

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

fĂ„ flest riggar installerade och kommer dĂ€rmed att krĂ€va mest personal. – I BorĂ„s hoppas vi fĂ„ en flygande start pĂ„ den operationella verksamhet eftersom Rise redan har personer dĂ€r som kan det vi ska göra, sĂ€ger Henrik Svenningstorp. E N S TA R K A N L E D N I N G till att sĂ€kerhetslabbet har förlagts till BorĂ„s Ă€r just att staden Ă€r Rise mark. HĂ€r har forskningsinstitutet redan stark kompetens inom förstörande provning. Valet av SĂ€ve och Nykvarn grundar sig pĂ„ helt andra premisser. Platserna har valts för att de Ă€r lĂ€ttillgĂ€ngliga för poten-

tiella kunder, det gĂ„r att bygga anlĂ€ggningar optimerad för den tĂ€nkta verksamheten och – inte minst – i framtiden gĂ„r det att expandera dĂ€r, om det behövs. – Till Nykvarn och SĂ€ve kommer vi i huvudsak att behöva rekrytera nytt. Det Ă€r en utmaning framĂ„t, att fĂ„ in rĂ€tt personal sĂ„ att vi kan driftsĂ€tta ett stort antal riggar i princip samtidigt. – PĂ„ sikt behöver vi vara Ă€nnu fler. För tanken Ă€r att vi framöver ska utveckla en mĂ€ngd nya tjĂ€nster som innebĂ€r att vi samlar in och analyserar data och levererar rapporter istĂ€llet för mĂ€tdata till vĂ„ra kunder. ANNA WENNBERG anna@etn.se

‱ Seel Ă€r en testbĂ€dd godkĂ€nd hos EU-kommissionen under regelverket Important Project of Common European Interest ­(IPCEI). Seel ligger under European Battery Alliance, ett IPCEI som ska bygga upp en europeisk vĂ€rdekedja för batterier. Satsningen ska pĂ„gĂ„ fram till 2030 och 17 deltagare frĂ„n sju medlemsstater ingĂ„r. Energimyndigheten stöder testbĂ€dden med 575 miljoner kronor inom ramen för det nĂ€mnda IPCEI:t. ‱ Seel Ă€r ett etableringsprojekt som strĂ€cker sig frĂ„n vĂ„ren 2020 till en öppningsdag vĂ„ren 2023. Inom projektet ska tre lokaler byggas, utrustning upphandlas och verksamheten driftsĂ€ttas. Lokalerna byggs i SĂ€ve, BorĂ„s och Nykvarn. ‱ Seel Ă€r ett företag som Ă€gs till 49,5 procent av Chalmers och 50,5 procent av forsknings­ institutet Rise. I framtiden ­kommer detta företag att ansvara för verksamheten i de tre olika testanlĂ€ggningarna nĂ€mnda ovan.

11


TEMA: FORDON

En skalbar referensark Idag Ă€r mycket av det avancerade ­förarstödet förbehĂ„llet dyrare bilmodeller. Genom att standardisera ett antal funktioner i bilens hjĂ€rna – den systemkrets som fattar besluten – blir utvecklingsjobbet enklare plus att systemen blir skalbara. Den som ska göra ­jobbet Ă€r organisationen AVCC – Autonomous Vehicle Computing Consortium. – Det handlar inte om att skriva en standard utan skapa konsensus hos olika aktörer genom att fĂ„ med sĂ„ mĂ„nga som möjligt. Det sĂ€ger Giuseppe Rosso som till vardags arbetar pĂ„ Veoneers dotterbolag Arriver som fokuserar pĂ„ mjukvara. TvĂ„ dagar för jul utsĂ„gs han till ordförande i AVCC.

Giuseppe Rosso

Arkitekturen gĂ„r dessutom frĂ„n att vara distribuerad med mĂ„nga styrenheter utspridda i fordonen till allt mer centraliserade lösningar. – Det kan vara sex zoner med en dator för varje hörn plus en fram och en bak. Till varje dator Ă€r olika sensorer och stĂ€lldon anslutna, plus att det kan finns tvĂ„ eller tre överordnade datorer. Trenden mot centralisering hĂ€nger samman med att elektronikinnehĂ„llet ökar snabbt, idag kan det i extremfallen utgöra mer Ă€n hĂ€lften av totalkostnaden för en bil. Att dĂ„ ha en massa decentraliserade enheter blir komplext och leder till högre utvecklingskostnader liksom risken för att det smyger sig in fel som inte upptĂ€cks i labben. Samtidigt pĂ„verkar utvecklingen underleverantörskedjan

och företagens roller. Tidigare har företag som Veoneer, Denso, Bosch och Continental – Ă€ven kallade Tier 1 – satt ihop paket med datordelar, sensorer och mjukvara som de sedan erbjudit fordonstillverkarna, OEM:erna. Den ordningen Ă€r pĂ„ vĂ€g att förĂ€ndras. – Tillverkarna av systemkretsar och mjukvara gĂ„r direkt till OEM:en, sen fĂ„r Tier 1 integrera delarna. NĂ€r affĂ€rsmodellen Ă€ndras Ă€r det nödvĂ€ndigt med standardisering, sĂ€ger Giuseppe Rosso. D E T Ä R H Ä R som AVCC kommer in. Integrationsarbetet som Veoneer och dess konkurrenter ska göra underlĂ€ttas om systemkretsar och mjukvara Ă€r standardi­ serade och modulĂ€ra sĂ„ att de lĂ€tt gĂ„r att pussla ihop enligt fordonstillverkarnas önskemĂ„l.

Mjukvaran för mediaspelaren kan exempelvis komma frĂ„n en leverantör medan en annan stĂ„r för filhĂ„llningen och en tredje för övervakningen av föraren plus att elektroniken och sensorerna kommer frĂ„n ett fjĂ€rde och femte företag. Standardisering skulle ge bĂ„de skalbarhet – enklare bilmodeller har fĂ€rre funktioner medan lyxvarianterna har allt – men ocksĂ„ möjlighet att i större utstrĂ€ckning Ă„teranvĂ€nda samma lösning för olika biltillverkare. AVCC siktar i första skedet in sig pĂ„ vissa delar i det pussel som behövs för skapa ett förarstöd. Det handlar om datordelarna – systemkretsarna – i kombination med mjukvaran och kamerorna. O R G A N I S AT I O N E N grundades sĂ„ sent som i juli 2019 av Toyota, GM, Denso, Bosch, ­Continental

Conceptual Architecture for Automated and Assisted Driving Systems Definierar olika funktioner som systemkretsen ska hantera FAKTA

De tvÄ första ­dokument som AVCC publicerade 13 april: Functional Guide to Image Signal Processing: Includes Autonomous and Assisted Vehicle Driving Use Cases and Workloads Dokumentet tÀcker steget efter kameran men innan system­ kretsen som gör analysen och fattar besluten. Dokumentet diskuterar bland annat lÀmp­ liga sÀtt att anvÀnda kameror i ­fordon liksom bildformat och vad man kan göra för bild­ behandling innan det Àr dags att tolka strömmen av bilder.

12

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


TEMA: FORDON

itektur för förarstöd och Arm. Idag har antalet medlemmar vĂ€xt till 22 stycken. I mitten av april kom de första resultaten. – Vi Ă€r fortfarande i uppstartsfasen. Vi fokuserar pĂ„ Ă€r att bygga konsensus runt datorsystemet. Men vi Ă€r inte ett standardiseringsorgan som ISO utan ett konsortium, sĂ€ger sĂ€ger Giuseppe Rosso. M Å L E T Ä R AT T TA fram en grundlĂ€ggande specifikation – en lĂ€gsta nivĂ„ – för vad de olika blocken i fordonets systemkrets ska göra, men ocksĂ„ skapa tester och riktlinjer för hur man integrerar systemkrets, sensorer och mjukvara. – Det handlar inte om att specificera prestanda, det sker genom konkurrens. Nvidia, Renesas och Qualcomm Ă€r tre av de halvledarbolag

som satsar hĂ„rt pĂ„ att ta fram systemkretsar för förarstöd men Ă€ven sjĂ€lvkörning. AV CC H A R A R B E TAT med utgĂ„ngspunkt frĂ„n förmĂ„ga till helt automatiserad körning, men visar tydligt hur man skalar ned arkitekturen till förarstöd, det som brukar kallas ADAS. – VĂ€rlden har Ă€ndrats, sjĂ€lvkörning har minskat medan den större delen av marknaden Ă€r ADAS. Det handlar om SAE-nivĂ„erna 1, 2 och 2+ dĂ€r föraren fortfarande har det formella ansvaret men dĂ€r bilen stöttar pĂ„ olika sĂ€tt, som filhĂ„llning, upptĂ€cka objekt i döda vinkeln, nödbromsning och andra liknande funktioner som minskar risken för att rĂ„ka ut för en olycka. En av arbetsgrupperna tittar pĂ„ kamerorna, med det handlar inte

om att försöka standardisera dem. – Det finns inte en standardarkitektur, alla OEM:er gör olika beroende pĂ„ vad de vill ha för funktioner. Exempelvis kan man ha fem kameror och en radar eller fyra radar och en kamera. Dessutom finns en spĂ€nnvidd inom varje kategori av sensorer vad gĂ€ller rĂ€ckvidd, upplösning, synfĂ€lt plus att vissa tillĂ€mpningar krĂ€ver lidar. AVCC börjar som sagt pĂ„ en hög nivĂ„ med blocken i systemkretsen men det Ă€r inget som sĂ€ger att det stannar dĂ€r. – Det kan finnas en poĂ€ng med att standardisera grĂ€nssnittet till sensorerna och vilken prestanda de ska ha men idag sköts det genom konkurrens pĂ„ marknaden, sĂ€ger Giuseppe Rosso. Ytterligare tvĂ„ arbetsgrupper som hĂ„ller pĂ„ att formeras

ska titta pĂ„ cybersĂ€kerhet och mjukvaran. – Gruppen för cybersĂ€kerhet ska börja med att inventera dagens landskap för att ta reda pĂ„ vilka luckor det finns. De ska presentera de första resultaten under tredje kvartalet. – Tanken med den andra arbetsgruppen Ă€r att titta pĂ„ vad som finns tillgĂ€ngligt idag, som Autosar. P L A N E N Ä R att försöka definiera ett standardgrĂ€nssnitt sĂ„ att det blir enklare att integrera mjukvarukomponenter frĂ„n olika leverantörer. Andra intressanta omrĂ„den Ă€r de neurala nĂ€tverk som anvĂ€nds för AI liksom hur bilen kommunicerar med omgivningen och med molnet.

PER HENRICSSON per@etn.se

Discover Our Product Portfolio â–Ș Photodiodes â–Ș IR Components â–Ș Laser Modules â–Ș Laser Diodes

â–Ș Fiber Optics â–Ș Laser Optics â–Ș Motion Control

www.lasercomponents.se 2020_LCN_Ad-Portfolio_185x135.indd 1

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

26.10.2020 10:07:49

13


TEMA: FORDON

MOBILEYE: DraghjÀlp frÄn Intel

I

sraeliska Mobileye – Ă€gd av Intel sedan 2017 – var vĂ€letab­ lerad ledande leverantör av förar­assistans innan maskin­ inlĂ€rd bildanalys stal scenen. Den aktuella MIPS-baserade kretsfamiljen heter EyeQ. ­Version 5 ska finnas i massvolym i Ă„r. I Mobileyes plattform ingĂ„r mycket mer Ă€n bara berĂ€knings­ kraft – allt frĂ„n kamera till crowdsourcad lidarkarta. Egen radar och lidar byggda enligt nytt tĂ€nk ska slĂ€ppas Ă„r 2025, den senare pĂ„ Intels kiselfotonik. n

Mobileye vill ha trippelredundant lösning – den tar plats.

Aktuella sjÀlvkö HÀr Àr de hÄrdvaruplattformar som just nu erbjuds för de som försöker utveckla oövervakad sjÀlvkörning.

Nvidias grafikkretsar blev neuronkretsar.

NVIDIA: Kom först pÄ banan

N

Ă€r ambitionsnivĂ„n för förarassistans under 10-talet skruvades upp till oövervakad körning gick bestĂ€llningarna pĂ„ utvecklingsplattformar till amerikanska Nvidia. Företagets grafikkĂ€rnor var utmĂ€rkta acceleratorer för de sĂ„ kallade artificiella neuronnĂ€t som tycks vara en nyckel till sjĂ€lvkörning. År 2015 annonserade Nvidia en komplett sjĂ€lvkörningsdator kallad Drive, som fortsatt att uppgraderas med nya systemkretsar och grafikprocessorer, bĂ„da alltmer neuronnĂ€tsanpassade. Drive levereras med fĂ€rdiga algoritmer och funktioner som kunden kan arbeta vidare med. Elakt kan man sĂ€ga att misslyckandena under 10-talet berodde pĂ„ att Nvidia Drive inte levererade. Men Nvidia Ă€r i hög grad kvar i matchen. n

14

U

nder slutet av 10-talet sjönk bilbranschen ner i depression allteftersom utlovade premiÀrdatum för oövervakad sjÀlvkörning passerades ett efter ett. Endast amerikanska Waymo har tagit oövervakad sjÀlvkörning i skarp drift. Men bara lokalt i Phoenix dÀr taxibilarna efter lÄnga tester nu i det nÀrmaste kan rulla i sin egna hjulspÄr.

Men ingen har gett upp. HĂ€r Ă€r aktuella kompletta plattformar – hĂ„rdvara – som erbjuds. Till denna hĂ„rdvara adderas dĂ€refter mjukvara av biltillverkarna sjĂ€lva eller aktörer som svenska Veoneers dotter­ bolag Arriver. Utöver dessa kompletta plattformar finns ytterligare komponenter och ompaketeringar för sjĂ€lvkörning. Som

exempel finns FPGA:er i Xilinx familj Zynq UltraScale+ som kan göra diverse styrkelyft i sjĂ€lvkörningsdatorer. Och ZF har en modulĂ€r plattform baserad pĂ„ Nvidia Drive – dĂ€r bland annat nĂ€mnda Zynq UltraScale+ kan pluggas in. HĂ€r listar vi enbart hyfsat kompletta sjĂ€lvkörningsdatorer. JAN TÅNGRING jan@etn.se

NXP: Fransk kÀrna i hollÀndsk hjÀrna

Europeisk hÄrdvara för sjÀlvkörning.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


TEMA: FORDON

TESLA: Hemlagat men du fÄr smaka

E

fter att tidigare ha anvĂ€nt Mobileye vĂ€xlade Tesla till en egenutvecklad sjĂ€lvkörnings­ dator med egen systemkrets som installeras i bolagets samtliga fordon oavsett om kunden Ă€r intresserad. Allt Ă€r utvecklat för eget bruk men Tesla har deklarerat sig villigt att licensera ut den. Om Tesla till slut lyckas fĂ„ till sin egen sjĂ€lvkörning pĂ„ plattformen – vd Elon Musk har gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng sagt att den ska vara klar ”snart” – kan detta förstĂ„s bli en bĂ€stsĂ€ljare. n

Mobilprocessor vill köra bil.

Notera symmetrin – offrar halva kapaciteten pĂ„ redundans.

örningsdatorer HUAWEI: Den första kinesiska

E

RÀdsla för USA-bojkotten krÀver egen hÄrdvara.

B

land de hĂ„rdvaruplattformar som erbjuds för autonoma fordon finns ett nederlĂ€ndskt erbjudande – Bluebox frĂ„n NXP. Den senaste versionen slĂ€pptes i januari i Ă„r. Styrbesluten tas av en 2,2 GHz-processor med sexton Cortex A72-kĂ€rnor – mobiltelefonkĂ€rnor av Ă„rsmodell 2016 – i en processor kallad Layerscape 2. OcksĂ„ bildfĂ„ngst hanteras av NXP-processorer, liksom cybersĂ€kerhet, nĂ€tverk och den systemövervakning som krĂ€vs för att ge plattformen sĂ€kerhetsklassificering enligt Asil D. Bildtolkningen sker i Coolidge som Ă€r tredje generationen av en parallellprocessor kallad MPPA frĂ„n franska Kalray. Coolidge sitter i ett PCI Expresskort. I samma uttag satt fram till 2018 ett Nvidia-kort. SĂ„ det franska kortet har inte en

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

n miljard dollar ska kinesiska Huawei investera i utveckling av sjĂ€lvkörningsteknik, meddelade bolaget den 13 april. USA bromsar Kinas elektronikutveckling och landet behöver oberoende. Huawei har redan en svit neuronkretsar, Ascend, i alla storlekar, dĂ€r modellen Ascend 310 – 8 watt och 16 Ă„ttabitars-teraops – redan anvĂ€nts i sjĂ€lvkörande fordonsprototyper. Huvudprocessorn blir ett spĂ€nnande val – vad sĂ€gs om en Risc V? n

given plats i Bluebox. Å andra sidan Ă€ger NXP 9,95 procent av Kalray sedan 2019. Kalray kallar Coolidge för en perceptionsaccelerator. Den bestĂ„r av 80 VLIW-kĂ€rnor i ett nĂ€tverk, var och en med en egen privat neuronkĂ€rna. Det Ă€r en komplex arkitektur att programmera sĂ„ kod och synk hanteras av en kodgenerator medan utvecklaren anvĂ€nder standardverktyg. Kalray pĂ„pekar att Coolidge inte bara kan göra bildtolkning utan Ă€ven path planning och prediktering. Det Ă€r en PCI Express­ ansluten accelerator – hur den i slutĂ€nden anvĂ€nds Ă€r upp till den som programmerar Bluebox. Biltillverkare frĂ„n Japan, Sydkorea, Tyskland. Frankrike och USA har testat eller testar Bluebox, och den Ă€r kompatibel med de kinesiska och japanska mjukvaruekosystemen Apollo

respektive Autoware. Kan Coolidge konkurrera med Nvidia i prestanda? Jo, det gĂ„r utmĂ€rkt bra för Coolidge i benchmarks pĂ„ verkliga neuronnĂ€t som Resnet, Squeezenet och Googlenet. I alla fall i Kalrays egna presentationer – sĂ„nt mĂ„ste alltid tas med en nypa salt. 50 teraops Ă€r den prestanda som Kalray uppger för Coolidge pĂ„ 20 watt – att jĂ€mföra med 30 teraops som Nvidia anger för sin 12 nm-processor Xavier i 20 watt. Notera dock att det Ă€r notoriskt vanskligt att jĂ€mföra det teoretiska maxmĂ„ttet teraops. Coolidge i 16 nm ska efterföljas av Dolomite i 12 eller 7 nm. Kalrays processorer anvĂ€nds Ă€ven i datacenter bland annat i smarta SSD-diskar. Den blir ocksĂ„ accelerator i en superdator som byggs av europeiska komponenter Ă„r 2023 eller 2024. n

QUALCOMM: Med svensk mjukvara

A

merikanska Qualcomm filade pÄ sin marknads­ dominerande mobilprocessorfamilj Snapdragon och skapade Snapdragon Ride. Den presenterades i januari 2020. Ett Är senare blev svenska Veoneer exklusiv partner i ett gemensamt projekt via dotterbolaget Arriver som komplette­ rar Qualcomms hÄrdvara med Veoneers mjukvara. Precis nÀr detta magasin skulle skickas till tryckeriet ­meddelade Arriver att det porterat sina första funktioner till Ride: LSS (körfÀltsassistans), FCW (framÄtkollisionsvarning) och AEB (automatisk nödbroms). De kan finnas i fordon Är 2023. Arriver har lÀrt Ride att ringa in körbar yta, att detektera vÀgkanter och körfÀltsmarkeringar, och att skilja mellan olika objekt i trafikmiljön. NÀsta generation neuronnÀt Àr femtio gÄnger större och kommer att minska andelen misstolkade kamerabilder till i bÀsta fall en femtiondel, noterar Arriver, och spekulerar att det lyftet kanske kommer att ta dem över tröskeln till oövervakad sjÀlvkörning. En kommande Qualcomm Ride ska tillverkas i 5 nm med en prestanda pÄ 700 teraops och i 130 watt. n

SAMSUNG: Bröt loppet

S

amsung presenterade platt­ formen Drvline i januari 2018 men den upplöstes knappt tvÄ Är senare. Den vÀlkÀnda sydkoreanska mobilprocessor­ tillverkaren hade gjort en stor investering i uppköp och samarbeten och försökte lansera en modulÀr öppen plattform. n

15


TEMA: FORDON

Svenska Terranet vÀcker nyfikenhet med en fordonssensor som sÀgs utklassa konkurrensen. Vi har talat med uppfinnaren Dirk Smits.

T

erranet grundades i Lund 2004 och har flera affĂ€rsidĂ©er. Men sedan 2019 Ă€r huvudspĂ„ret en helt ny typ av 3D-sensor kallad Voxelflow. Den ska kunna ge fordon en magnitud snabbare reaktionstid Ă€n dagens sensorlösningar – se faktaruta nedan. Hollandsfödde amerikanen Dirk Smits Ă€r uppfinnaren bakom sensorn. TillĂ€mpningen Ă€r sĂ€kerhet snarare Ă€n sjĂ€lvkörning. Voxel­flow skulle kunna varna för ­plötsligt uppdykande hinder. I en sjĂ€lvkörande bil kan lidar- och kamerabaserade system gĂ€rna fĂ„ fortsĂ€tta sköta sjĂ€lva sjĂ€lvkörningen.

S Ä K E R S TA D S T R A F I K vore en natur­lig tillĂ€mpning. Typexemp­ let Ă€r att upptĂ€cka ett barn som springer fram mellan tvĂ„ parkerade bilar.

DÀrför hamnade hans FAKTA

Voxelflow Precis som en lidar kartlĂ€gger Voxelflow omgivningen genom att spreja den med ­laserpulser. 3D-kartan utgörs av de prickar dĂ€r laserpulserna trĂ€ffar föremĂ„l och terrĂ€ng. Men dĂ€r lidarn bestĂ€mmer punkternas koordina­ ter genom att mĂ€ta studstiden, filmar Voxelflow istĂ€llet mĂ„lomrĂ„det med tre kameror. Exakt samtidigt ser kamerorna en ny prick dyka upp. De rapporterar i vilken xy-koordinat i det egna synfĂ€ltet som punkten syns. DĂ€refter bestĂ€ms punktens verkliga xyz-koordinat med hjĂ€lp av grundlĂ€ggande geometri – triangulering – frĂ„n de tre xy-koordinaterna. En Voxelflow-sensor byggs av standard­ komponenter. Terranets bidrag Ă€r systemlösning och mjukvara. Det Ă€r dock inga vanliga kameror, utan hĂ€n­ delsekameror. SĂ„dana levererar inte en sekvens 2D-bilder. De rapporterar en enda bildpunkt i taget – det sker nĂ€r den förĂ€ndras. Varje bildelement Ă€r oberoende och rappor­ terar sjĂ€lv nĂ€r den passerar sin tröskel. En modern hĂ€ndelsekamera kan spruta ur sig en miljon ­koordinater per sekund. Detta förklarar Voxel­ flows korta reaktionstid.

16

Dirk Smits adderar dĂ€refter ytterligare en rad knep för att exempelvis berĂ€kna punkternas ­hastighet och rörelseriktning – det finns 30 patent pĂ„ tekniken. Ytterligare lösningar handlar om steget frĂ„n ett 3D-punktmoln till slutsatsen att ett hinder dykt upp pĂ„ vĂ€gen. Voxelflow Ă€r av rent fysiska skĂ€l bĂ€ttre pĂ„ djup­ upplösning Ă€n lidar. Dirk Smits förklarar varför. Ljuset fĂ€rdas en fot (30 cm) pĂ„ en miljarddels se­ kund. Samtidigt tickar en cpu i storleksordningen en miljard gĂ„nger sekund. Det betyder att en skillnad i studstid pĂ„ en fot bara motsvarar ett fĂ„tal klockcykler. En lidar ­hinner helt enkelt inte med att ha en djupupp­ lösning mycket bĂ€ttre Ă€n en fot. Apples lidar i Iphone mĂ€ter noggrannare Ă€n sĂ„. Men den fuskar. Den skickar ut tusentals pulser i samma riktning och rĂ€knar ut ett medelvĂ€rde. Detta höjer djupupplösningen 30 gĂ„nger för tusen pulser (roten ur tusen). Det hĂ€r betyder att Voxelflow Ă€r flera magnituder effektivare Ă€n en lidar pĂ„ att krama information ur sina ljuspulser. Vissa lidarsensorer skickar ut en kontinuerlig frekvensmodulerad vĂ„g. OcksĂ„ det motsvarar medelvĂ€rdesberĂ€kningar, enligt Dirk Smits.

Är Voxelflow samma teknik som 3D-kameran Xbox Kinect? Principen Ă€r liknande. Men Kinect krĂ€vde en extremt rigid montering – tvĂ„ kameror med en titanstav mellan sig. Det kan fungera i ett rum hemma, men inte i fordon, pĂ„ grund av tempe­ raturvĂ€xlingarna om inte annat. – VĂ„rt system med tre kameror krĂ€ver ingen rigid montering alls. Vi skulle i princip kunna ­montera kamerorna pĂ„ varsin drönare och trianguleringen skulle fungera Ă€ndĂ„. Voxelflow i jĂ€mförelse med radar? – Radar fungerar bra pĂ„ objekt som reflekterar radarsignalen. Men den har lĂ„ng vĂ„glĂ€ngd. VĂ€rldens största teleskop – 500 meter – har lĂ€gre upplösning Ă€n en mobilkamera. Voxelflow i jĂ€mförelse med AI-bildigenkĂ€nning? Den omsĂ€tter extrema datavolymer och krĂ€ver tunga berĂ€kningar, vilket leder till att den i slutĂ€nden tar en halv sekund pĂ„ sig att leverera en klassificering. – De kör omkring med serverfarmar i bak­ luckan. Det Ă€r dĂ€rför de anvĂ€nder minivans.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


Dirk Smits Àr veteran i Kiseldalen och expert pÄ optoteknik.

KASPER SMITS

TEMA: FORDON I slutĂ€nden ska Voxelflow kunna kapa en halv sekund frĂ„n reaktionstiden jĂ€mfört med dagens sensorlösningar. Det motsvarar sju meter i 50 km/h. En prototyp demonstrerades senast i februari med en annan tillĂ€mpning. Voxelflow anvĂ€ndes för att uppdatera Mercedez-Benz realtidskarta Live Map, som lĂ„ter bilar i nĂ€rheten berĂ€tta för varandra om risker som uppstĂ„r i trafikmiljön omkring dem. Sveriges vĂ€lkĂ€nda trafiksĂ€kerhetsrykte var orsaken till att Dirk Smits valde att ta sin teknik till ett litet svenskt bolag‚ trots att han sjĂ€lv bor i Silicon Valley – vĂ€rldens elektronikcentrum. Svenskar dĂ€r hjĂ€lpte övertyga honom. – USA bryr sig inte alls om sĂ€kerhet pĂ„ samma sĂ€tt som Sverige och Europa. Det Ă€r likadant med vapenlagarna. Visionen Ă€r att hundraprocentigt kunna garantera att ett fordon inte kör pĂ„ nĂ„gon i stadstrafik. Ett svenskt bolag skulle kunna marknadsföra konceptet – och bli trott. – Kinesiska förĂ€ldrar köper inte kinesiskt barnmat, utan NestlĂ©, pĂ„ grund av dess rykte.

Ett förtroende av det slaget Ă€r svĂ„rt att vinna. – I hela Europa tas sĂ€kerhet pĂ„ allvar pĂ„ ett annat sĂ€tt. Paris, Bryssel, Göteborg – majoriteten vill inte ens ha bilar i stĂ€derna! D E T L ÅT E R I O C H F Ö R S I G som ett problem för en fordonsunderleverantör, men Dirk Smits ser istĂ€llet en möjlighet. Även stadskĂ€rnor som Ă€r byggda för mĂ€nniskor kommer att behöva trĂ€ngas med en och annan bil. – Aktiv sĂ€kerhet Ă€r en stor möjlighet för elektriska fordon. De skulle kunna rulla runt bland skolbarn. En sĂ„n bil mĂ„ste verkligen vara pĂ„litlig. Drömmen vore att europeiska stĂ€der började krĂ€va företagets sensor i stadstrafik. NĂ€r Terranet blev partner arbetade bolaget redan med trafiksĂ€kerhet, bland annat med att varna fotgĂ€ngare trĂ„dlöst via deras mobiler. – Men Terranet hade problem med specialfall och insĂ„g att jag hade en komplett lösning. Dirk Smits har 13–14 Ă„rs erfarenhet inom bland annat optisk laserteknik. Han jobbade med det pĂ„ Samsung under andra halvan

av 10-talet. Han Ă€r fysikutbildad ingenjör med mĂ„nga patent, flertalet inom optoteknik. Intel, LSI, IDT och National Semiconductor Ă€r tidigare arbetsgivare. Han har ocksĂ„ grundat eller varit rĂ„dgivare för flera nyföretag pĂ„ teknikomrĂ„det. Terranet jobbar just nu med att vĂ€cka intresse för sensorn i fordonsindustrin. Det Ă€r svĂ„rt att utmana AI-bildtolkning, som Ă€r starkt etablerat. SĂ„ upp till bevis Ă€r det som gĂ€ller nu. – Autonoma fordon ligger Ă„ratal in i framtiden. Men aktiv sĂ€kerhet har redan standardbilar av idag ett behov av. Elbilar Ă€r rĂ€tt plattform för sjĂ€lvkörning, tror Dirk Smits. Smidiga elbilar Ă€r klart mer lĂ€ttarbetade för aktiv sĂ€kerhet. – Deras elektromekanik har en responsivitet pĂ„ millisekunder. En sĂ€ker sjĂ€lvkörande elbil Ă€r ju dessutom klimatvĂ€nlig, pĂ„pekar Dirk Smits. TĂ€nk pĂ„ Greta Tunberg. Hon har gett Sverige ett rykte om sig att ta klimatet pĂ„ allvar. SĂ„ en teknik som kombinerar sĂ€kerhet och klimat ska sjĂ€lvklart paketeras som svensk! JAN TÅNGRING jan@etn.se

supersensor i Sverige FAKTA

Eventkameror

Det svenska sĂ€kerhetsryktet – vi kan lova full sĂ€kerhet och bli trodda.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

Eventkameror anvĂ€nds för att fĂ„nga snabba förlopp eller hĂ€ndelser i lĂ„g belysning. De Ă€r bĂ€ttre Ă€n kameror för vissa tillĂ€mpningar inom bland annat robotseende. Schweiziska forskare demonstrerar reaktionssnabba drö­ nare som anvĂ€nder eventkameror, utan laser. Nackdelen Ă€r att de fortfarande Ă€r dyra, samtidigt som vanliga kameror blir allt snab­ bare och bandbredd och databehandling blir allt billigare. Den prototyp som Terranet demonstre­ rade med Mercedes i februari anvĂ€nder en eventkamera med 1280 x 720 punkter frĂ„n franska Prophesee. – Den slĂ€pptes i fjol och Ă€r av vĂ€rlds­ klass – ett stort framsteg för tekniken – ett genombrott. Fler hĂ€ndelsekameror Ă€r pĂ„ gĂ„ng. Vilken Terranet kommer att fastna för till slut fĂ„r framtiden utvisa. NĂ„gra aktuella tillverkare Ă€r Samsung, Sony, Inivation och Celepixel. Det kommande numret av Elektronik­ tidningen kommer att ha en översikt över eventkameror. Det Ă€r en gammal teknik men det Ă€r inte bara Terranet som hoppas att de kan stĂ„ inför ett bredare genomslag nu.

17


ANNONS  INNEHÅLL FRÅN

Think Custom SoC. Think Socionext. 40 Ă„rs erfarenhet frĂ„n början till slut – du kan lita pĂ„ oss

Socionext Àr en ledande global leverantör av systemchipslösningar med över 40 Ärs erfarenhet. Faktiskt sÄ Àr vÄrt namn SOCIONEXT en Äterspegling av vÄrt fokus pÄ specialanpassade systemchip för vÄr tids modernaste och dynamiska tillÀmpningar inom bilindustrin samt tillverknings- och nÀtverksmiljöer. VÄrt fokus Àr att tillhandahÄlla innovativa produkter och lösningar för situationer som krÀver avancerade processteknologier med utmanande komplexitet och som har krÀvande prestandakrav. Dessa utmanande och komplexa tilllÀmpningar behöver specialanpassade systemchip. Varför? MÄnga företag som designar produkter har inte lyxen att kunna ha en intern designavdelning för tillÀmpningsspecifika chip. Men nÀr det inte gÄr att fÄ tag i rÀtt standardkomponenter sÄ Àr lösningen ett specialanpassat chip.

www.eu.socionext.com

SÄ vad Àr skillnaden mellan tillÀmpningsspecifika integrerade kretsar och specialanpassade systemchip? Konstruktionsspecifikationerna, chipinnehÄll samt grÀnssnitt och designansvar mellan kunden och chipleverantören Àr de viktigaste faktorerna att ta med i berÀkningen. Med traditionella ASIC (tillÀmpningsspecifika integrerade kretsar) sÄ ansvarar kunden för chipdesignen, baserat pÄ teknologiska resurser som tillhandahÄlls av chipleverantören. Designen levereras till leverantören i form av en specifik teknologisk beskrivning pÄ styrnivÄ (nÀtlista) eller som upphöjd beskrivning pÄ mjukvarunivÄ. Chipleverantören tar sedan hand om att göra om kundens design till ett fysiskt chip, inklusive förpackning och kontroll av slutprodukten. Varje part mÄste ta ansvar för sin del i den övergripande konstruktionen. En ASIC innehÄller ofta flera olika makro-block av immateriella rÀttigheter (IP-block) som tillhandahÄlls av chipsÀljaren, men inkluderar inte nödvÀndigtvis nÄgon sÀrskild CPU-funktionalitet. En systemchipslösning (som namnet avslöjar) Àr baserat runt en CPU eller flera CPU-delsystem och agerar som det centrala styrelementet i det slutgiltiga systemet. Förutom att agera som CPU eller CPU:er sÄ kommer systemchipet ocksÄ att innehÄlla en mÀngd olika behandlingsenheter sÄ som ISP, DSP eller GPU, samt andra sÀrskilda

ASIC

Custom

SoC

ASIC or Custom SoC – What’s the difference? Think Custom SoC. Think Socionext. IP-block för funktioner sĂ„ som externa höghastighetsgrĂ€nssnitt. För att designa en ASIC sĂ„ mĂ„ste kunderna antingen ha ett sĂ€rskilt internt chipdesignteam eller Ă„tminstone interna experter som kan samarbeta med en extern designpartner. Detta kan vara svĂ„rt att motivera dĂ„ den mĂ€ngd av specialanpassade designer som krĂ€vs Ă€r begrĂ€nsad. Som jĂ€mförelse sĂ„ tillhandahĂ„ller metoden med specialanpassade systemchip ytterligare alternativ, genom att chipleverantören axlar en större del av designansvaret. Detta kan variera frĂ„n en plattformsbaserad metod (dĂ€r leverantören erbjuder förhandskontrollerade delsystem) till en metod dĂ€r leverantören tar fullt ansvar för hela designprocessen. VĂ„ra fokuserade tillĂ€mpningar Ă€r sĂ€rskilt relevanta för specialanpassade systemchip.


Specialanpassade systemchip för bilindustrin Bilindustrin hÄller pÄ att röra sig mot sjÀlvkörande fordon och en stor förÀndring nÀr det gÀller deras design. Infotainmentsystem i fordonet och avancerade förarstödsystem slÄs ihop för att förbÀttra körupplevelsen samtidigt som sÀkerheten höjs. Framtidens bil kommer att förena en mÀngd olika sensorteknologier sÄ som kameror, radar, LiDAR och ultraljud vilket kommer

att krÀva att en enorm mÀngd data genereras. Att uppnÄ dessa höga nivÄer av prestanda och integration samtidigt som man minimerar chipstorlek, kostnad och strömförbrukning kommer att öppna upp nya möjligheter till anpassning vilket i sin tur kan vara det enda alternativet för att kunna uppnÄ kraven för dessa designmÄl.

Building Complex Automotive Systems? Think Custom SoC. Think Socionext.

Specialanpassade systemchip för sakernas internet och industri 4.0 Utmaningar frÄn nÀtverksarbete och databehandling till maskinseende Àr bara nÄgra av de komplexa tillÀmpningar som behöver hanteras inom industrimiljön, speciellt med tanke pÄ den stora mÀngd av olika kommunikationsstandarder som har antagits. FörmÄgan att kunna hantera stora mÀngder data nÀr man Àr i framkant av utvecklingen blir

allt viktigare dÄ kravet pÄ nÀtverk och databehandling för dataseende och bildigenkÀnning utan nÄgot mÀnskligt ingripande vÀxer. HÀr sÄ har Socionext utvecklat en mÀngd olika lösningar vilka förenklar utvecklingen av industri 4.0-utrustning sÄ som skydd av immateriella rÀttigheter, funktionell sÀkerhet och livscykelförvaltning

Industry 4.0 Application? Think Custom SoC. Think Socionext.

Specialanpassade systemchip för nÀtverk Socionext har en mÄngÄrig erfarenhet av toppmoderna specialanpassade systemchip för tillÀmpningar inom optisk nÀtverkstransport, och tillhandahöll marknaden med vÀrldens första 100G-, 200G- och 400G-chipssatser, vilka revolutionerade telekommunikationen. Med införandet av 5G sÄ kan den breda kompetensen anvÀndas för nya förbÀttringar vilket ger bÀttre lösningar och att man kan övervinna nuvarande begrÀnsningar och driva framÄt grÀnserna för 5G för nya, bredare nÀtverkssystem. De krav som 5G stÀller pÄ höga datahastigheter med lÄg latens samt

nya funktionsuppsÀttningar har inneburit att överföring av data med hjÀlp av smÄ enheter och moduler i konventionella lösningar med systemchip som inte Àr specialanpassade ofrÄnkomligen har lett till en dramatisk ökning av strömförbrukningen. Med hjÀlp av Socionexts intelligens sÄ kan dock anvÀndningen av specialanpassade systemchip erbjuda enorma fördelar till systemlösningar dÄ det möjliggör optimerade, komplexa konstruktioner med hög prestanda samtidigt som de har lÄg strömförbrukning och inte tar mycket plats.

Fördelarna med specialanpassade systemchip Specialanpassade systemchip ger kunderna möjligheten att fÄ tillgÄng till deras egna specialdesignade chip med en minimal designinsats och minimala resurser frÄn deras sida, till och med utan intern expertis. Socionext Àr vÀrldens nÀst största fabless-leverantör av specialanpassade

systemchip, och kan dÀrför ta itu med de allra mest komplexa designutmaningarna för specialanpassade systemchip, baserat pÄ den absolut senaste halvledarteknologin. Med 40 Ärs erfarenhet och innovation frÄn början till slut sÄ kan du garanterat lita pÄ oss.

Designing a 5G Network? Think Custom SoC. Think Socionext.

SocionextÂŽs Custom SoCs

The Benefits Think Custom SoC. Think Socionext.


FORSKNING: IoT

PE R

R TA T

EX

MÄngsidig sensorlÄda för smar IKEL

Av Zhongjun Ni, Yu Liu, ­Magnus Karlsson och ­Shaofang Gong, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet, Campus Norrköping

Zhongjun Ni

Àr doktorand i kommunikations­ elektronik vid Linköpings ­universitet. Han forskar om smarta digitaliseringslösningar för historiska byggnader med syftet att spara ­energi medan bevara kulturarvet.

Yu Liu

Àr doktorand i kommunikations­ elektronik vid Linköpings ­universitet. Han forskar om moln-baserad IoTlösningar inklusive inbyggda system och trÄdlösa ­sensornÀtverk.

O

lika tekniska lösningar för sakernas internet (IoT), artificiell intelligens (AI) och molntjĂ€nster har funnits lĂ€nge, dĂ€remot Ă€r verkligt tekno­ logidrivna applikationer med stor produk­ tionsvolym fortfarande ovanliga. Det Ă€r i stĂ€llet behovsbaserad innovation som driver digitaliseringsprocessen i olika typer av pro­ dukter och tjĂ€nster. Samtidigt Ă€r tid till marknaden, personlig integritet, nĂ€tverkssĂ€kerhet och lĂ„g total­ kostnad desto viktigare. Denna typ av be­ hovsdrivna applikationer krĂ€ver en öppen och flexibel arkitektur vad gĂ€ller bĂ„de hĂ„rd­ vara och programvara eftersom olika kunder har sĂ„ olika krav. Dessutom mĂ„ste det vara smidigt att uppdatera alla hĂ„rdvaruenheter. S O M E N D E L AV P R O J E K T E T ”Digitaliserings­ ramverk för energioptimering och smart underhĂ„ll av historiska byggnader” [1] har det vid Linköpings universitet utvecklats en molnansluten sensorlĂ„da med en edgeplattform och sensorer för smarta digitali­ seringstillĂ€mpningar. SensorlĂ„dan kan an­

Magnus Karlsson

Àr bitrÀdande ­professor i kommunikationselektronik vid Linköpings universitet. Hans forskning omfattar elektroniksystemdesign och konstruktion, antennteknik, radio front-end design och trÄdlös kommunikation.

20

vĂ€ndas för att samla in klimatdata inomhus, sĂ„som CO2 halt, koncentration av dammpar­ tiklar, luftkvalitet, vibration, temperatur och luftfuktighet. Projektet startade Ă„r 2020 och löper pĂ„ fyra Ă„r. Det Ă€r ett samarbete mellan Linkö­ pings universitet – Campus Norrköping, Uppsala universitet – Campus Gotland, forskningsinstitutet Rise i Linköping och Norrevo fastigheter i Norrköping. Energi­ myndigheten och Norrevo stöttar projektet inom ramen för programmet Spara och Be­ vara [2]. S E N S O R L Å D A N K A N ÄV E N A N VÄ N D A S för and­ra digitaliseringsĂ€ndamĂ„l eftersom sen­ sorer och stĂ€lldon lĂ€tt kan bytas ut. Enheten har stöd för uppkoppling till molnet via Wi-Fi eller 4G/5G-nĂ€tverk. VĂ„r egenutvecklade sensorlĂ„da med en inbyggd edge-plattform kan anvĂ€ndas för att skapa smarta applikationer med data frĂ„n alla möjliga sensorer, Ă€ven kameror om det behövs. SensorlĂ„dan kan anvĂ€ndas som en fristĂ„ende enhet eller som del i ett annat

Shaofang Gong

Àr professor i kommunikations­ elektronik vid Linköpings universitet. Han forskar primÀrt om trÄdlös data­överföring med höga hastig­ heter, trÄdlösa sensornÀtverk för sakernas internet och metodik för digitaliserings­ lösningar.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


FORSKNING: IoT

ta digitaliseringstillÀmpningar kortet hanteras via SPI-grÀnssnittet, medan kommunikation mellan mikrodatorkortet och molnet sker antingen via ett Wi-Fi eller 4G/5G-nÀtverk.

MÀtresultat frÄn CO2-sensorn och luftkvalitetssensorn (skadliga gaser bortsett frÄn CO2) placerade i ett kontor under sju dagar.

större system. Syftet Àr att skapa en virtu­ ell sak (V. Thing), en sÄ kallad digital tvilling som Àr en digital kopia av den riktiga saken (Thing). Varje digital tvillings nödvÀndiga parametrar kan bestÀmmas enbart med in­ samlade sensordata. De digitala tvillingarna sparas i en databas antingen i edge-plattfor­ men för att vÀrna om personlig integritet el­ ler i ett offentligt moln som Microsoft Azure vilket ger tillgÄng till mer berÀkningskapaci­ tet. Data i de bÀgge databaserna kan ocksÄ synkroniseras mellan edge-plattformen och molnet med partitionering beroende pÄ prioritering i funktionalitet, sekretess och datahastighet. AI för smarta applikationer kan sedan utvecklas med maskininlÀrnings­ metoder i molnet. Resultat frÄn sensorlÄdan visar att inom­ husklimatet kan kvantitativt korreleras med mÀnskliga aktiviteter. Halterna av koldioxid och andra föroreningar i luften i kontoret Àr betydligt lÀgre vid distansarbete Àn nÀr nÄgon jobbar som vanligt i kontoret. Sen­ sorlÄdor har nu placerats i tre historiska byggnader i Norrköping, dvs. Stadsteater,

Stadsmuseum och Hörsalen, och samlar in data kontinuerligt. Insamlade data laddas regelbundet upp i en molndatabas via edgeplattformen. AI kommer att skapas med ma­ skininlĂ€rning baserat pĂ„ denna data. I S V E R I G E A N VÄ N D S mĂ„nga historiska bygg­ nader för olika offentliga aktiviteter. DĂ€rför Ă€r det viktigt att ta hĂ€nsyn till bĂ„de mĂ€nsklig komfort och energieffektivitet förutom att bevara dem. Kontinuerlig övervakning av in­ omhusklimatet gör det lĂ€ttare att ta hĂ€nsyn till mĂ€nsklig komfort och anvĂ€ndarnas bete­ ende, vid styrning av vĂ€rme, ventilation och luftkonditionering. Det övergripande mĂ„let Ă€r att nĂ„ optimal energieffektivitet med hĂ€n­ syn till aktuell anvĂ€ndning. För edge-plattformen har vi anvĂ€nt Ar­ duino Uno med ATmega328 som ett mikro­ kontrollerkort, vilket Ă€r anslutet till sensorer, stĂ€lldon och ett Raspberry Pi Compute Mo­ dule 3+ mikrodatorkort. Mikrodatorkortet utför edge-berĂ€kningar och synkroniserar data med molnet. Datakommunikation mellan mikrokontroller- och mikrodator­

VÅ R T S LU TG I L LT I G A M Å L Ă€r en molnbaserad lösning baserad pĂ„ IoT och AI-teknologi för att pĂ„ ett energieffektivt sĂ€tt kunna bevara kulturhistoriska byggnader. Nuvarande re­ sultat visar att plattformen kan samla in och lagra nödvĂ€ndig data i molnet, och digitala tvillingar skapade med denna data utgör fullvĂ€rdiga digitala replikor. Dessa modeller kan sedan matas med realtidsdata frĂ„n sen­ sorna för att övervaka och undersöka bygg­ nadens status eller studera olika tĂ€nkbara scenarion. Än mer intressant i det lĂ€ngre perspek­ tivet Ă€r att AI-modeller kan trĂ€nas för olika autonoma digitala funktioner som anomali­ detektering, prediktering av behov pĂ„ grund av mĂ€nnsklig nĂ€rvaro för att nĂ€mna nĂ„gra. Sammantaget möjliggör det autonom styr­ ning och kontroll av kulturhistoriska bygg­ nader dĂ€r hĂ€nsyn Ă€ven tas till anvĂ€ndning och energieffektivitet. n

LÄNKAR [1] http://www.sparaochbevara. se/forsknings­programmet/ digitaliseringsramverkfor-energi­optimeringoch-smart-underhall-avhistoriska-byggnader/ [2] http://www.sparaochbevara.se/

Figuren visar programvaruarkitekturer för mikrokontroller- respektive mikrodatorkortet. Mer detaljerad information kan erhÄllas frÄn artikelförfattarna pÄ begÀran.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

21


TEMA: FORDON

Av Philip Johnston, Trackwise

IKEL

et kan se ut som en enkel uppgift att göra en batteripack till en el­ bil. Det sitter ju redan ett batteri i bilarna, Àr det inte bara att skala upp det? TyvÀrr Àr kravet pÄ effekt och spÀn­ ningsnivÄer betydligt högre vilket krÀver batterier med mycket högre energidensitet. Dessutom Àr det ont om utrymmer sÄ bat­ terimodulen mÄste vara sÄ liten som möjligt. Ta Teslas batteripaket pÄ 85 kW som exem­ pel. Det bestÄr av 16 moduler som var och en innehÄller 404 stycken cylindriska celler av typen 18650. Det Àr förbindningarna mellan dessa som skapar batteripacken. En egenhet med battericeller Àr att ke­ min gör att de inte blir helt identiska. För att fÄ ut det mesta ur varje cell och i slutÀndan ur hela batteripacken eller modulen mÄste man ha detaljerad övervakning i form av ett BMS-system (Battery Management System) som kontinuerligt övervakar parametrar som laddstatus, hÀlsa, funktion, temperatur och spÀnning. Lastbalansering tar hand om skillnader mellan olika celler i batteripacken. Man behöver ocksÄ sÀkerhetsfunktioner som kan plocka bort celler om de uppvisar tecken pÄ fel eller dÄlig prestanda.

PE R

R TA T

EX

LÄnga flexkort ersÀtter kablar i bilens batterisystem D Philip Johnston började pÄ Trackwise 1999, Äret dÀrpÄ köpte han företaget. OmsÀttningen har stadigt ökat och 2018 börsnoterades det. Philip har utvecklat och patenterat tekniken för att göra lÄnga flexkort kallad Improved Harness Technology.

Att sĂ€tta ihop cellerna med tillhörande sensorer pĂ„ varje cell och sedan koppla ihop dem innebĂ€r en rad utmaningar. Först finns den praktiska aspekten att pĂ„ ett tidseffektivt sĂ€tt koppla ihop hundratals celler. Det behövs ocksĂ„ mekanismer för att pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt isolera cellernas terminaler frĂ„n varandra och den omgivande kapslingen. Dessutom mĂ„ste det isolerande materialet och sensorerna pla­ ceras nĂ€ra varje cell. MĂ€tdata frĂ„n sensorerna kan skickas till en central BMS men det inne­ bĂ€r ytterligare ledningsdragning mellan cel­ lerna, i modulen och i packen. E N LÖ S N I N G S O M V I N N E R allt större accep­ tans Ă€r att skapa distribuerade system med sensor, styrkrets och algoritmer för varje cell. Lösningen medför dock begrĂ€nsningar för

de automatiska metoder som anvĂ€nds för att koppla ihop cellerna. En lösning som tillfredsstĂ€ller bĂ„de ut­ rymmes- och viktkraven samtidigt som den gör det möjligt att skapa distribuerade BMSsystem Ă€r att anvĂ€nda flexkort utan begrĂ€ns­ ningar i lĂ€ngd som IHT, Improved Harness Technology, frĂ„n Trackwise. Komponenter för att mĂ€ta spĂ€nning, ström och temperatur i cellen kan monteras pĂ„ flexkortet nĂ€ra anslutningarna. Dessutom bidrar lösningen till att förbĂ€ttra isolationen mellan cellerna. GĂ„r man upp till nĂ€sta nivĂ„ kan man tilïżœÂ­ lĂ€mpa samma lösning dĂ€r med sensorer och styrkretsar pĂ„ flexkortet som dessutom bi­ drar till att isolera modulerna frĂ„n varandra. Flexkort har lĂ€nge varit populĂ€ra hos ut­ vecklarna, det gĂ€ller bĂ„de för industrielek­ tronik och för konsumentprodukter. Korten uppskattas för sin förmĂ„ga att spara vikt, storlek och kostnad i kombination med sin tillförlitlighet och elektriska prestanda. Da­ gens tillverkningsmetoder har dock begrĂ€n­ sat lĂ€ngden till cirka 600 mm vilket gjort att de mest anvĂ€nds i mindre produkter som kame­ ror, mobiltelefoner, skrivare, instrumentpane­ ler, styrsystem och medicinsk utrustning. IHT har förĂ€ndrat spelplanen genom att göra det möjligt att tillverka kort av obegrĂ€nsad lĂ€ngd vilket öppnat upp för helt nya tillĂ€mpningar. Det handlar bland annat om personbilar och flygplan som fĂ„r allt fler elektroniksystem dĂ€r flexkort kan ersĂ€tta traditionellt kablage. FÖRDELARNA ÄR:

Figur 1. Utdrag ur “Automotive Batteries 101” av professor David Greenwood, Advanced Propulsion Systems, (WMG, University of Warwick).

22

‱ En viktminskning med upp till 75 procent. ‱ Tjockleken kan vara sĂ„ lite som 50 ”m vilket gör att man kan ersĂ€tta en kabelbunt med en platt lösning. Att den Ă€r sĂ„ tunn gör att den kan fĂ€stas pĂ„ insidan av karossen eller dras i hĂ„ligheter.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


TEMA: FORDON

Figur 2. Med flexkretsar som Improved Harness Technology gÄr det att koppla samman celler till moduler och att koppla ihop moduler till ­kompletta batteripack för exempelvis elfordon.

‱ Det finns mycket kunskap om hur man konstruerar mönsterkort inklusive hur man tacklar lĂ€ckresistans, strökapacitans och jordplan. Dessa metoder Ă€r fullt tillĂ€mp­ bara pĂ„ flexkort dĂ€r man kan ha jordplan under men ocksĂ„ över ledarna för att styra impedansen. Dessutom tillverkas ledarna med mycket snĂ€va toleranser bĂ„de vad gĂ€l­ ler placering och storlek Det handlar om mikrometernivĂ„ vilket bĂ€ddar för bra EMCegenskaper och bra repeterbarhet. ‱ Flexkort kan sĂ€nka kostnaden, sĂ€rskilt un­ der monteringen, eftersom ledarna Ă€r fixe­ rade och alla exemplar ser likadana ut vilket minskar risken för att anslutningen blir fel. ÄV E N O M F O K U S för de lĂ€ngre flexkorten handlat om passiva förbindningar, att er­ sĂ€tta kablage, ger möjligheten att montera komponenter pĂ„ dem en sĂ€tt att skapa ett ”aktivt kablage”. Signalkonditionering och kommunikationsgrĂ€nssnitt Ă€r tvĂ„ exempel dĂ€r flexkort kan ge stora fördelar. Elektromagnetiska störningar (EMI) eller brus utgör en speciell utmaning i styrsystem. Motorrummet i en modern bil och fabriks­ golvet Ă€r klassiska exempel pĂ„ miljöer med mycket störningar som Ă€r svĂ„ra för elektro­ nikkomponenter och -system. Bruset kan

komma frĂ„n stora maskiner som startar och stannar eller frĂ„n andra system som finns i nĂ€rheten. Det kan ocksĂ„ alstras internt, frĂ„n exempelvis klockan till styrkretsen som ska­ par rf-signaler. Även systemet som kraftför­ sörjer styrkretsen kan generera brus. I och med att klockfrekvensen hela tiden ökar behövs lösningar för signalkonditio­ nering för att motverka störningarna. Dessa konkurrerar med andra funktioner om ut­ rymmet pĂ„ kretskortet. Genom att anvĂ€nda flexkort kan funktioner för signalkonditio­ nering och isolering flyttas ut vilket frigör utrymme pĂ„ kortet samtidigt som det sĂ€nker vĂ€rmeutvecklingen. Det gĂ„r ocksĂ„ att sĂ€tta exempelvis ADomvandlare pĂ„ korten vilket tillsammans med signalkonditionering gör flexkortet till ett delsystem samtidigt som det kortar vÀ­ gen som de analoga signalerna mĂ„ste fĂ€rdas och dĂ€rmed ökar störtĂ„ligheten. I traditionellt kablage anvĂ€nder man sig av konfigurationer med partvinnade kablar och skĂ€rmade par för att öka motstĂ„nds­ kraften mot störningar. Har man ett kablage med mĂ„nga ledare kan man ha speciella ledare som ansluts till jord för att förbĂ€ttra signal-till-brusförhĂ„llandet. De hĂ€r konfigurationerna Ă€r enkla att Ă„ter­

Figur 3. TvÄ ledare pÄ ett flexkort.

Figur 4. Motsvarigheten till partvinnande ledare i flexkort.

skapa i flexkort och som beskrivet ovan leder precisionen och toleranserna till bÀttre EMCprestanda. PopulÀra nÀtverksprotokoll krÀver halv­ ledarkretsar mellan det fysiska lagret, eller kablaget, och processorn. Ta Ethernet som exempel, PHY-lagret Àr normalt implemen­ terade i en krets som gör arbetet. I Cat5-ka­ blar anvÀnds sÄ kallade ICM:er, Integrated Connector Modules, för signalkonditione­ ring vilket spar plats i PHY-modulen. Flexkort tar konceptet till en helt ny nivÄ ef­ tersom bÄde kretsarna för signalkonditione­ ring och funktionaliteten kan integreras i ett aktivt kablage vilket frigör yta i styrenheten. n

NR JANUARI1 2021

Du hÄller Elektroniktidningen i handen!

Ses vi igen?

NR 3 MARS 2021

ELEKTRONIK

TIDNINGEN

SVER IGES ENDA

ELEK TRON MAG ASIN IKFÖR PROF FS

ETLIDEKNTINROGNEIKN

SVERIG ES ENDA ELEKTRONIKMAGAS IN S FÖR PROFF

NR 2 FEBRUARI 2021

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

TEMA: MOB IL- &

HAN TAR ID

DATAKO MMUNIK

ATIO N

É TILL FRAM

Mats Ande rsson har Huawei succĂ©er svenska och Bluetest frĂ„n satellitter pĂ„ sitt cv. Ericsson, Nu enga minaler gera honom. Open RAN: /8–10 r

NÜRNBERG SÄNDE MÄSSAN ÖVER VÄRLDEN

www.etn.se/pren

ELEKTRONIK

TIDN INGE N

Öppnar grĂ€nssnittupp mobilnĂ€te i n

VÄRLD

ER TA STÄD SMAR

OR VILL KTH-PROFESSA MATERIEN DIGITALISER

OCH LISERING TEMA: DIGITA

ERE RA KOS

SREKO

GÅNG

RD:

Icomera ger tÄgresenÀr snabbast er wifi

/12–14

PRE NUM

/16–17

TNA DSF RIT

laskan ny kod i plastf Ladda upp form till ett mobil­ sĂ„ byter den vad som helst. till skal. Eller ett av de vildare Ă€r Projektet grammet i forskningspro s. /14–15 Digital Future

T! ETN .SE /PR

EN

201023_9

-6-Mill_EL

EKTID_S

E_Snipe.

indd 1 10/19/20

4:53 PM

STOCKH OLM:

Ett grafiskt grĂ€nssnitt för en teleprompter – det fick Elektroniktidningen veta allt om under ett av de zoom-möten som utgjorde Ă„rets digitala upplaga av Embedded World. /8–12

FÅR TRE ÅR

/12–13

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

METALL-PÅ-PLAST:

JLT MOBILE COMPUTERS:

Sunway gör den perfekta antennen

Siktar högre med egen mjukvara

/20–21

TILL:

g Högsta bety till Smartare m elektroniksyste PREN UMER ERA

/16–17

PRENUMERERA KOSTNADSFRIT T! ETN.SE/PREN 201023_9-6-Mill_ELEKTID_SE_Snipe.indd 1

10/19/20 4:53 PM

Testar att styra trafiken med realtidsdata /16–18

KOST NADS FRIT

REN T! ETN. SE/P

10/19/20

4:53 PM

d 1

SE_Snipe.ind

ill_ELEKTID_

201023_9-6-M

23


TEMA: FORDON

Hallsensorer för elektrifierade bilar B Med en examen som elektroingenjör i bagaget frÄn högskolan ­Bonn-Rhein-Sieg i Nordrhein-Westfalen anstÀlldes Edgar Schaefer som fÀltingenjör pÄ Rutronik Är 2018. Han fungerar som konsult och ger teknisk support, sÀrskilt inom fordonselektronikomrÄdet.

EX

vÀnder sensorn ett tröskelvÀrde för hög temperatur. Melexis sensor har PE R magnetfÀltsstyrkan. NÀr detek­ dessutom sÀkerhetsmekanismer terat vÀrde nÄr över tröskeln gör som skyddar mot elektrostatisk sensorn en omkoppling. Melexis urladdning, omvÀnd polaritet MLX92241 Àr en sÄdan sensor. Den och termisk överbelastning. Och har integrerade blockerande kon­ sÄ uppfyller den sÀkerhetskrav pÄ densatorer vilket gör det möjligt att nivÄn ASIL A. bygga en lokal systemlösning som arbetar LinjÀra hallsensorer kan Àven mÀta av­ direkt pÄ kabelbunten utan kretskort, för att stÄnd och rotation. DÄ krÀvs en hallsensor till exempel avgöra om sÀkerhetsbÀltet Àr med linjÀr utsignal. Utöver att ange av/pÄ fastspÀnt. matar de ut en analog signal som Àr pro­ De specifika tröskelvÀrdena för kopp­ portionell mot magnetfÀltets styrka. ADlingspunkterna lagras i EEPROM. DÀr lagras omvandlaren som digitaliserar signalen Àr Àven utgÄngspolaritet, Ioff-ström och tem­ integrerad antingen i MCU:n eller hallsen­ peraturkompensationskoefficient för det sorn. För att kunna styra andra komponen­ magnetiska materialet. Det sistnÀmnda vÀr­ ter matar MCU:n dÀrefter ut en pulsbredds­ det anvÀnds för att kompensera för perma­ modulerad signal (PWM) enligt protokollet nentmagneters egenskap att de försvagas i SENT. NÄgra av de senaste generationens

IKEL

24

Av Edgar Schaefer, Rutronik

R TA T

ilar kan i allt större utstrĂ€ckning ­styra sig sjĂ€lva och nĂ„got som fĂ„r det att hĂ€nda Ă€r att de utrustas med allt fler sensorer. En av sensortyperna Ă€r hallsensorer, mag­ netfĂ€ltsgivare baserade pĂ„ halleffekten – att det uppstĂ„r en potentialskillnad i strömfö­ rande ledare i magnetfĂ€lt, vinkelrĂ€tt mot strömmens riktning. De har flera fördelar mot sensorer baserade pĂ„ andra mĂ€tprin­ ciper och dagens hallsensorer kan möta de höga krav som stĂ€lls i fordonssĂ€kerhetsstan­ darden ISO 26262:2018. HallspĂ€nningen Ă€r direkt proportionell mot styrkan pĂ„ magnetfĂ€ltet och tillsam­ mans med en permanentmagnet kan hallsensorer indirekt mĂ€ta mĂ„nga olika stor­ heter: rotation, hastighet, avstĂ„nd, tryck, vin­ kel, fyllnadsnivĂ„, med mera. MĂ€tningen sker utan beröring för alla de nyss upprĂ€knade parametrarna. Det betyder att hallsensor inte slits och kan fortsĂ€tta att leverera pĂ„litliga mĂ€tvĂ€rden Ă€ven efter lĂ„ng tid i drift. Enkla hallsensorer anvĂ€nds ofta som omkopplare, till exempel i bĂ€ltesspĂ€nnen, vindrutetorkare och tĂ€ndningslĂ„s. DĂ„ an­

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


TEMA: FORDON hallsensorer har PWM-grĂ€nssnitt och SENTgrĂ€nssnitt inbyggda i sjĂ€lva sensorn. NĂ€r man anvĂ€nder hallsensorer som bara kan detektera magnetfĂ€lt vinkelrĂ€ta mot chi­ pets plan, blir installationen ofta dyrare. En mer avancerad lösning kan integrera sĂ„vĂ€l flera stycken sensorer som signalbehandling och berĂ€kningsfunktioner. Ofta eliminerar detta behovet av ytterligare komponenter och gör det möjligt att mĂ€ta Ă€nnu fler para­ metrar. Vertikala hallsensorer detekterar inte bara magnetfĂ€lt vinkelrĂ€ta mot strömmen utan Ă€ven parallella mot strömmen eller mot chi­ pets plan. 2D-sensorer detekterar inte bara magnetfĂ€ltets amplitud utan Ă€ven dess rikt­ ning. Detta kan exempelvis utnyttjas för att bestĂ€mma motorns rotationsriktning. Ett exempel Ă€r Infineons hallsensor Xen­ siv TLE4988C som gör det möjligt att snabbt mĂ€ta kamaxelns position. En stor fördel för modultillverkare Ă€r att den minskar beroen­ det av back-biasmagneter baserade pĂ„ sĂ€ll­ synta jordartsmetaller – sensorn Ă€r optime­ rad för Fe-, SmCo- och NdFe-magneter. Vid automatisk kalibrering i fordon tas inte bara hĂ€nsyn till de ferromagnetiska hjulens och de magnetiska kodarnas toleranser, utan Ă€ven till sensorns monteringstoleranser. Detta garanterar extremt exakta mĂ€tvĂ€rden i verkliga anvĂ€ndningsmiljöer. TLE4988C an­ vĂ€nder en tennplĂ€terad kapsling anpassad för tillĂ€mpningar pĂ„ kamaxel (PG-SSO-3-52). Den har 3-wiregrĂ€nssnitt och utökad mat­ nings- och utgĂ„ngskapacitans – 220/1,8 nF – för högre EMC-robusthet. Infineons analoga vinkelsensor Xensiv TLE5501 baseras pĂ„ TMR-teknik (tunnelmag­ netoresistivitet). Den har hög givarkĂ€nslig­ het och hög utspĂ€nning vilket eliminerar behovet av intern förstĂ€rkare och tillĂ„ter sensorn att anslutas direkt till mikrokontrol­ lern. TMR-tekniken ger minimal temperatur­ drift vilket minskar behovet av extern kali­ brering och kompensering. Sensorn mĂ€ter i 360° för att avgöra magnetfĂ€ltets oriente­ ring. TMR-element mĂ€ter sinus- respektive cosinuskomponent. Den obearbetade sig­

nalen levereras som en differentiell utsignal. Eftersom bryggutgĂ„ngsspĂ€nningen Ă€r sĂ„ hög behövs ingen ytterligare förstĂ€rkning. För fordonstillĂ€mpningar finns Infineons sensor i versioner för ASIL respektive AECQ100. Den kan anvĂ€ndas för vinkellĂ€ges­ avkĂ€nning, styrvinkelavkĂ€nning, sĂ€kerhet och BLDC-kommutering. En tredje dimension Genom att kombinera laterala och vertikala hallsensorer kan man detektera magnet­ fĂ€ltsstyrkan i tre dimensioner. En sĂ„dan 3Dhallsensor gör det möjligt att bestĂ€mma ­absolut rotationsvinkel och linjĂ€r position för rörliga magneter. Ett exempel Ă€r Melexis sensor MLX92256 som anvĂ€nds för lateral avkĂ€nning, specifikt fönsterhissar. Utöver spĂ€nningsregulator innehĂ„ller den tvĂ„ stycken hallsensorer, den ena med IMC (integrerad magnetisk kon­ centrator) och bĂ„da med avancerade sys­ tem för offset-cancellering. I samma kapsel finns dessutom tvĂ„ drivare med öppen drain. Sensorn finns i tvĂ„ versioner, bĂ„da med dubbla utgĂ„ngar. Den ena sensorn har en utgĂ„ng som togglar pulssignalen vid förĂ€nd­ ring av lateral eller vertikal komponent och en utgĂ„ng som spottar ur sig en ny riktning varje gĂ„ng den förĂ€ndras. Den andra sensorn anger istĂ€llet direkt den laterala hastigheten, för det vinkelrĂ€ta fĂ€ltet respektive sidofĂ€ltet i varsin utgĂ„ng. Melexis positionssensorfamilj Triaxis Ă€r inne pĂ„ sin tredje generation i varianterna MLX90371 och MLX90372. TillĂ€mpningen Ă€r fordon och de Ă€r konstruerade med den ökade elektrifieringen i Ă„tanke. Frontend Ă€r en magnetisk hallsensor av Melexis egen typ Triaxis. Sensorerna gör AD-signalkonditione­ ring och har en DSP för signalberĂ€kningar. Och sĂ„ har de en utgĂ„ngsstegsdrivare. De Ă€r immuna mot omgivande magnetfĂ€lt pĂ„ upp till 4 kA/m (5 mT) vilket Ă€r viktigt eftersom den ökande elektrifieringen av fordon ger upphov till sĂ„dana fĂ€lt. Det gĂ€ller inte ens bara hybrider och elbilar, Ă€ven om det Ă€r de som förstĂ„s Ă€r mest utsatta. Triaxis kan arbe­

ta med svaga magnetfĂ€lt, sĂ„ det gĂ„r att an­ vĂ€nda smĂ„ billiga magneter – som som bo­ nus tar mindre plats. 371:an Ă€r förcertifierad (SEooC, safety element out of context) för sĂ€kerhetsstandarden ASIL-B enligt fordons­ standarden ISO 26262. 372:an Ă€r detsamma för ASIL-C. 371:an finns med analog- eller PWM-utgĂ„ng medan 372:an har en SENT- el­ ler en ren PWM-utgĂ„ng. BĂ„da uppfyller EMCkraven för fordon och tĂ„l upp till 160 °C un­ der drift. För extra höga sĂ€kerhetskrav – som positionsmĂ€tning pĂ„ gaspedal – finns en fullt redundant version av 372:an med chipet dubblerat i en TSSOP-16-kapsel. Hos TDK-Micronas finns en programmer­ bar 3D-sensorfamilj för positionsmĂ€tning med tre medlemmar: HAL 3900 med SPIgrĂ€nssnitt, HAL 3930 med PWM/SENT-grĂ€ns­ snitt och switch-utgĂ„ng (high- eller lowside) samt HAL 3980 med PSI5-grĂ€nssnitt. Senso­ rerna undertrycker externa magnetfĂ€lt ge­ nom att anvĂ€nda flera parallella Hall-plattor. Endast en enkel tvĂ„polsmagnet krĂ€vs för att mĂ€ta rotationsvinkeln. Magneten monteras i axelns Ă€nde med sensorn i förlĂ€ngningen (end-of-shaft), eller intill (off-axis). Senso­ rerna kan vinkelmĂ€ta 360° och kĂ€nna linjĂ€ra rörelser och 3D-position, vilket gör dem ide­ ala för att mĂ€ta rattutslag. Det finns varianter som mĂ€ter temperaturkompenserade vĂ€r­ den pĂ„ BX, BY, BZ. Andra mĂ€ter vinklar – en eller tvĂ„. TillĂ„ten omgivningstemperatur Ă€r –40 °C till +160 °C. Liksom Triaxis Ă€r de förcer­ tifierade för ASIL B. De hallsensorer vi tagit upp i denna text demonstrerar de enorma framsteg som gjorts inom sensorteknik i syfte att möta ökande krav. Samtidigt har konstruktionen i sig utvecklats. Flera av sensorerna stöder ISO 26262: 2018, ibland upp till ASIL-C. Det sker med hjĂ€lp av redundans och sĂ€kerhetsfunk­ tioner, liksom Ă„tgĂ€rder för att förbĂ€ttra EMC. PĂ„ en annan front sĂ€kerstĂ€ller kapslingen att de nya sensorerna Ă€r motstĂ„ndskraftiga mot fukt, damm och smuts. De hanterar högtem­ peraturmiljöer upp till 170 °C. Sammantaget Ă€r hallsensorerna bestĂ€mda att spela en vik­ tig roll pĂ„ vĂ€gen mot autonom körning. n

VÄra högströmskontakter frÄn StÀubli Àr konstruerade för krÀvande industriella miljöer. De Àr utrustade med den beprövade MULTILAM-tekniken som innebÀr lÀgsta övergÄngsmotstÄnd och extremt hög strömtÀthet. Kontaktdonen Àr lÀmpliga för en mÀngd olika applikationer sÄsom kraftgenerering och distribution, rack- och panelmontage, maskinstyrningssystem, mobila transformationer m.m. Kontakta oss för ytterligare information.

08-97 00 70 info@elproman.se www.elproman.se

182x66_högström_2018.indd 1

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

2018-09-03 11:10:16

25


TEMA: FORDON

EnergisnÄl övervakare EX

PE R

R TA T

D

et Ă€r knappast förvĂ„nande att bĂ„de tillverkare och konsumenter mest intresserar sig för elbilens hjĂ€rta – dess batterisystem – nĂ€r det hand­ lar om elbilens olika elektroniksystem. Batte­ risystemet inkluderar det uppladdningsbara batteriet i sig, dĂ€r litiumjon-batterier Ă€r den nuvarande standarden, och batterihante­ ringssystemet (BMS, Battery Management System), som maximerar batteriets prestan­ da och sĂ€kerhet. Analog Devices BMS-lös­ ningar Ă€r standarden för denna övervakning. Den frĂ€msta uppgiften för ett batterihan­ teringssystem Ă€r att övervaka tillstĂ„ndet i batterier eller, som i elfordon, mycket stora batteripaket. Ett BMS-system övervakar normalt spĂ€nning, ström, temperatur, ladd­ nings- och hĂ€lsotillstĂ„nd samt andra rela­ terade funktioner sĂ„som kylmedlets flöde i individuella celler och paket. De uppenbara sĂ€kerhets- och prestandafördelar som BMS ger genom att noga övervaka dessa parame­ trar leder i allmĂ€nhet till en bĂ€ttre körupple­ velse, dĂ€r föraren blir vĂ€linformerad om bat­ teriets tillstĂ„nd i realtid.

Christopher Gobok Àr marknads- och enhetschef över produkter för krafthantering pÄ Analog Devices. Han har tidigare arbetat med optoelektronik och kraftkretsar. Christopher har en civilingenjörsexamen i elektronik och MBA frÄn San Jose State University.

IKEL

HÄller koll pÄ batteriet

Av Christopher Gobok, Analog Devices

Figur 1. Distribuerad topologi för BMS-övervakning i elfordon utnyttjar flera LTC6811-1 och en LTC2949.

B M S - M ÄT K R E T S A R mĂ„ste vara noggranna och snabba, effektivt undertrycka ”commonmode”-spĂ€nningar, förbruka lite energi och kommunicera tillförlitligt med andra kretsar. Andra uppgifter för BMS i elfordon inkluderar Ă„terföring av energi tillbaka till batteristacken (bromskraftĂ„tervinning), ba­ lansering av celler, skydd av batteristacken frĂ„n farliga nivĂ„er av spĂ€nning, ström och temperatur, samt kommunikation med and­ ra subsystem (exempelvis laddare, laster, vĂ€rmehantering och nödstopp). Flera olika BMS-övervakningstekniker ut­ nyttjas av fordonstillverkare för att tillgodose deras behov av noggrannhet, tillförlitlighet, förenklad tillverkning, kostnad och effektbe­ hov. I den distribuerade topologi som visas i figur 1 betonas exempelvis hög noggrann­ het, enkel tillverkning med seriekopplade batteripaket, minimal strömförbrukning och hög tillförlitlighet via energisnĂ„la SPI- och isoSPI-grĂ€nssnitt för kommunikation med andra kretsar. LTC2949 Ă€r en mycket noggrann krets för mĂ€tning av ström, spĂ€nning, temperatur, laddning, effekt och energi, som utformats speciellt för elfordon. MĂ€tning av dessa nyckelparametrar ger systemkonstruktörer

26

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


TEMA: FORDON

flyttar in i elbilen allt som behövs för att berĂ€kna laddningsoch hĂ€lsotillstĂ„nd i realtid, liksom annan vĂ€rdefull information för hela batteripaketet. Figur 2 visar ett blockdiagram över LTC2949 i en konfiguration för strömavkĂ€nning pĂ„ högspĂ€nningssidan. H Ä R U T NY T TJ A R LTC 2 9 4 9 en justerbar fly­ tande teknik, som gör att den kan övervaka ett mycket högspĂ€nt batteripaket, utan att hĂ€mmas av en egen spĂ€nningstĂ„lig­ het pĂ„ 14,5 V. LTC2949 spĂ€nningsmatas via LT8301, en isolerad ”flyback”-omvandlare med VCC kopplad till batteriets positiva terminal. För bĂ€ttre tillförlitlighet kan ett dubbelt kommunikationssystem utnyttjas genom att en andra isoSPI-sĂ€ndtagare an­ sluts till batteri­stackens topp och skapar en ring-topologi som kan kommunicera i bĂ„da riktningarna. Isolerad kommunikation med SPI-masterstyrkrets implementeras via en LTC6820 isoSPI-till-SPI signalomvandlare. Analog ­Devices stapelbara LTC681x-familj av batteri­övervakare kan utnyttjas för att mĂ€ta individuella cellspĂ€nningar i upp till 6, 12, 15 eller 18 seriekopplade battericeller. LTC681x och LTC2949 bildar tillsammans BMS-syste­ mets analoga front (AFE). Systemkonstruktörer lĂ€r gilla LTC2949kretsens analoga prestanda och dess söm­ lösa integrering till praktiskt taget samtliga batterihanteringssystem för elfordon. I hjĂ€r­ tat av LTC2949 finns fem “rail-to-rail” sigmadelta AD-omvandlare med lĂ„g offset för att sĂ€kerstĂ€lla noggrann spĂ€nningsmĂ€tning. Av de fem AD-omvandlarna finns tvĂ„ 20-bi­ tare för mĂ€tning av spĂ€nning över tvĂ„ avkĂ€n­ ningsmotstĂ„nd (sĂ„som visas i figur 2) och för att mĂ€ta strömflödet genom tvĂ„ separata shuntar med en imponerande noggrannhet pĂ„ 0,3 procent; med mindre Ă€n 1 ”V offset erbjuder LTC2949 ocksĂ„ ett enastĂ„ende stort dynamiskt omrĂ„de.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

Figur 2. Typisk uppstÀllning för en LTC2949-baserad batteriövervakare för elfordon konfigurerad för strömavkÀnning pÄ högspÀnningssidan. LTC2949 spÀnningsmatas via LT8301 med VCC kopplad till den positiva batteriterminalen.

27

â–Č â–Č

B AT T E R I S TAC K E N S TOTA L S PÄ N N I N G mĂ€ts med upp till 18 bitar och en noggrannhet pĂ„ 0,4 procent. TvĂ„ dedikerade omvandlare mĂ€ter shuntens och batteristackens spĂ€n­ ningar, och ger en effektmĂ€tning med en noggrannhet pĂ„ 0,9 procent. Den sista ADomvandlaren om 15-bitar kan anvĂ€ndas för att mĂ€ta upp till 12 ytterligare spĂ€nningar – vilket Ă€r praktiskt för anvĂ€ndning med exter­ na temperatursensorer eller motstĂ„ndsdela­ re. Med en inbyggd mux kan LTC2949 utföra differentiell “rail-to-rail”-spĂ€nningsmĂ€tning mellan samtliga par bland de 12 buffrade ingĂ„ngarna med 0,4 procent noggrannhet. LTC2949 drar endast 16 mA nĂ€r den Ă€r pĂ„ och endast 8 ”A nĂ€r den sover. För att förenkla anvĂ€ndningen bildar LTC2949-kretsens fem AD-omvandlare tre


ratur kan bussen och vÀrdproccesorn Àgna klockcykler Ät andra uppgifter istÀllet för att stÀndigt frÄga LTC2949. För att detektera och lagra min- och maxvÀrden kan en varnings­ signal flaggas vid övertrÀdelse av anvÀndar­ definierade tröskelvÀrden- vilket Äterigen gör att styrkrets och buss inte behöver utföra den uppgiften. Larm kan genereras efter le­ verans av en viss mÀngd energi eller ladd­ ning, eller efter en viss förbestÀmd tid.

PE R

R TA T

EX

TEMA: FORDON

Figur 3. LTC2949-kretsens isoSPI-konfigurationer.

IKEL

datainsamlingskanaler. Varje kanal kan kon­ figureras för en av tvĂ„ hastigheter, beroende pĂ„ tillĂ€mpning. TvĂ„ kanaler kan exempelvis anvĂ€ndas för övervakning av ett enda shunt­ motstĂ„nd: en kanal för lĂ„ngsam (100 ms) mycket noggrann mĂ€tning av ström, effekt, laddning och energi; den andra för snabb (782 Όs) ögonblicksmĂ€tning av ström, som synkroniseras med mĂ€tning av batteristack­ ens spĂ€nning för impedansövervakning eller mĂ€tning inför start av laddning. Alternativt kan tvĂ„ olika stora shuntmotstĂ„nd, överva­ kade av tvĂ„ separata kanaler (som i figur 2), göra det möjligt för anvĂ€ndaren att balansera noggrannheten och kraftförlusten för vardera shunt. Den tredje reservkanalen kan antingen anvĂ€ndas för snabb mĂ€tning av utvalda buff­ rade ingĂ„ngar eller för automatisk ”roundrobin”-(RR)-mĂ€tning av tvĂ„ konfigurerbara ingĂ„ngar, stackspĂ€nning, kretstemperatur, matningsspĂ€nning och referensspĂ€nning. NĂ€r nĂ„gon av LTC2949-kretsens tre data­ insamlingskanaler konfigurerats för snabb­ mĂ€tning (782 ÎŒs omvandlingstid och 15-bi­ tars upplösning) kan LTC2949 synkronisera mĂ€tningen av batteristackens spĂ€nning och ström med mĂ€tningen av cellspĂ€nningen frĂ„n en LTC681x, som övervakar flera bat­ tericeller, för att berĂ€kna individuella cellers impedans, Ă„ldrande och hĂ€lsotillstĂ„nd. Med hjĂ€lp av den informationen kan batteristack­

ens livslĂ€ngd bedömas eftersom det i slut­ Ă€nden Ă€r den svagaste cellen som bestĂ€m­ mer hĂ€lsotillstĂ„ndet för hela batteristacken. H Ä L S OT I L L S TÅ N D E T (SOH, State Of Health) Ă€r ett mĂ„tt pĂ„ hur bra batteriet fungerar i jĂ€m­ förelse med ett nytt batteri. Det Ă€r viktigt att anvĂ€nda noggranna BMS-övervakare i elfor­ don inte bara för att maximera körstrĂ€ckan utan ocksĂ„ för att minimera antalet ovĂ€nta­ de batterifel. LTC2949-kretsens digitala funktioner in­ kluderar en översamplingskrets och acku­ mulatorer, vilket ger 18-bitars effektvĂ€rden och 48-bitars energi- och laddningsvĂ€rden­ rapportering av min- och maxvĂ€rden, lik­ som varningssignaler baserade pĂ„ grĂ€nser som bestĂ€ms av anvĂ€ndaren. Det befriar BMS-styrkretsen och bussen frĂ„n uppgiften att kontinuerligt efterfrĂ„ga spĂ€nnings- och strömdata frĂ„n LTC2949 samt uppgiften att utföra berĂ€kningar utifrĂ„n dessa resul­ tat. Genom att ta power-sampels med ADomvandlarens klockhastighet istĂ€llet för att multiplicera genomsnittliga vĂ€rden mĂ€ter LTC2949 noga effekten i nĂ€rvaro av ström och spĂ€nning som varierar lĂ„ngt över dess omvandlingshastighet, med signaler pĂ„ upp till 50 kHz. Eftersom LTC2949 spĂ„rar min- och maxvĂ€r­ den för ström, spĂ€nning, effekt och tempe­

Är du medlem i

F Ö R N O G G R A N N Ö V E R VA K N I N G har LTC2949 programmerbara korrigeringsfaktorer som kompenserar för mĂ€tkomponenternas to­ leranser: tvĂ„ för shuntmotstĂ„nd, en batteri­ spĂ€nningsdelare och fyra multiplexerade ingĂ„ngar. Dessa korrigeringsfaktorer kan lagras i externt EEPROM för att möjliggöra ett modulĂ€rt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för fabriks­ kalibrering av batteripaket. LTC2949 kan dessutom ge linjĂ€r temperaturavlĂ€sning av upp till tvĂ„ externa termistorer med negativ temperaturkoefficient (NTC) genom att lösa Steinhart-Hart-ekvationer med program­ merbara koefficienter; sĂ„dan avlĂ€sning kan sedan anvĂ€ndas för att automatiskt tempe­ raturkompensera avlĂ€sningen av shuntmot­ stĂ„nd. Genom att kontinuerligt kompensera för bĂ„de tolerans och temperatureffekter kan inte bara övervakningens noggrannhet förbĂ€ttras utan billigare externa komponen­ ter kan ocksĂ„ utnyttjas. LTC2949 har ett vanligt SPI-grĂ€nssnitt för direktkoppling till styrkretsen. ADI:s egen­ utvecklade isoSPI-grĂ€nssnitt utnyttjas ock­ sĂ„ – isoSPI Ă€r en anpassning av SPI:s fysiska grĂ€nssnitt för att kunna utnyttja kostnads­ effektiva distribuerade arkitekturer för bat­ teripaket. GrĂ€nssnittet Ă€r utformat för hög­ spĂ€nnings- och högbrusiga system, ger en sĂ€ker och robust överföring av information pĂ„ upp till 1 Mbps över upp till 100 meter av kabel, med endast en enda tvinnad par­ kabel och en enkel pulstransformator, till lĂ„g kostnad. Figur 3 visar hur LTC2949 utnyttjar isoSPI, tillsammans med LTC6811-1, som det sista ledet i en kedja eller i en adresserbar ­parallell konfiguration. n

?

SER, Sveriges Elektro- Data- och IT-ingenjörer, Ă€r intresseförening för yrkesverksamma. SER arrangerar digitala studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. SER Ă€r kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. I SER-Kanalen hittar du som medlem aktuella digitala events samt digitalt arkiv för inspelat material. SER-partners Ă€r: ‱ SWEDSOFT, en förening för företag och organisationer inom programvaruutveckling. SWEDSOFT har digitala seminarier och konferenser i aktuella Ă€mnen. ‱ EUREL, Convention of National Associations of Electrical Engineers of Europe. Bli medlem i SER: ser.se/medlemskap/bli-medlem/. I medlemskapet ingĂ„r medlemstidningen Elteknik, Elektroniktidningen samt Nordisk Energi. LĂ€s mer pĂ„ ser.se.

28

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


NYAPRODUKTER

Kinesisk Raspberrykopia n PI-KORT Geniatech i Shenzen slÀpper ytterligare ett Raspberry Pi-kompatibelt kort. Det bygger pÄ kinesiska Rockchips processor RK3288.

XPI-3288 heter det nya kortet. Processorn RK3288 har sju Är pÄ nacken och anvÀnder en fyr­kÀrnig Cortex A17-processor pÄ 1,6 GHz och en Mali T764-GPU. Tidigare Pi-kloner frÄn Geniatech har anvÀnt Cortex A7- och A53-processorer. G E N I AT E C H grundades i Peking vid millennieskiftet och har idag 600 anstÀllda. Huvudkontoret ligger i Shenzen och kunder finns i 52 lÀnder.

Du kÀnner igen bestyckningen frÄn Raspberry Pi. HÀr finns 40 ­stiftskontakten, gigabit Ethernet, fyra USB 2.0 och en Micro USB 2.0port. HDMI-utgÄngen levererar 4K-video i 60 bilder per sekund. Videoformat som stöds Àr H.264, VP8, MVC, VC-1 och det kinesiska AVS. KO R T E T har 2 ­gigabyte RAM och 16 gigabyte EMMCflash. Wifi 5 och Bluetooth 4.0 finns i en tillÀggsmodul. Det kör ­Android 7.1. Prislappen sÀger 75 dollar. Geniatech planerar att slÀppa Pi-kort baserade pÄ NXP IMX 8M Mini (fyra Arm Cortex A53-kÀrnor) och Rockchip RK3399 (tvÄ A72 och tvÄ A53).

JAN TÅNGRING jan@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

Efter tio Ă„r:

Arm tar steget till version nio n ARKITEKTURKLIV Efter tio Är av uppgraderingar av version 8 tycker Arm att det Àr dags att dra ett lite tjockare streck och gÄ vidare till version 9.

FörĂ€ndringen Ă€r inte lika dramatisk som vid förra vĂ€xlingen, frĂ„n version 7 till 8. Den gĂ„ngen tog Arm klivet upp till en 64-bitarsarkitektur vilket Armv8 nĂ€stan blev synonymt med. I lanseringen av version 9 pratar Arm om maskininlĂ€rning, signalbehandling, ­datasĂ€kerhet och vektorinstruktioner. Inget av detta Ă€r nĂ„got nytt under solen för Arm. Det numeriska forma­ tet brainfloat för artificiella neuronnĂ€t stöds exempelvis sedan 2019 i Arm v8. TÄ N K PÅ O M R Å D E N A som en deklaration av vad som Arm kommer att hĂ„lla i fokus under de kommande Ă„ren. Artificiella neuronnĂ€t kommer exempelvis att fĂ„ bĂ€ttre stöd för sin grund­ operation, matrismultiplikation, lovar Arm. HĂ€r Ă€r ytterligare nĂ„gra buzz­ ord som Arm kastar in i lanseringen: IoT, moln, edge och 5G. Liksom datasĂ€kerhet. DĂ€r finns det som Ă€r mest spĂ€nnande och faktiskt helt nytt i lanseringen av Arm v9 – en innovation kallad ”realms”, vĂ€rldar. Vi fĂ„r tyvĂ€rr vĂ€nta pĂ„ en nĂ€r­ mare beskrivning till i sommar. Hela lanseringen Ă€r abstrakt pĂ„ det viset. Inte en enda ny instruktion förevisades. Och Ă€nnu mindre nĂ„gon fĂ€rdig cpu-konstruktion som anvĂ€nder Arm v9. Var gĂ€ller realms fĂ„r vi en skiss. Realms Ă€r samma tĂ€nk som i separationskĂ€rnor – att lĂ€gga vattentĂ€ta skott mellan olika tillĂ€mpningar som körs i en processor för att inga data ska kunna

passera mellan dem. Klassiska separationskĂ€rnor Ă€r nĂ„got av en charad eftersom det bara Ă€r en mjukvarulösning och det under alltsammans fortfarande finns ett operativsystem eller en hypervisor som kan se allt. DĂ€remot kan ingen tjuvtitta in i en annan realm för att se vad som pĂ„gĂ„r dĂ€r. Detta tar bort en angreppsvĂ€g för cyberhot. V I FÅ R I N T E V E TA hur vĂ€rldarna fungerar tekniskt. Sajten Ars Technica tror att de mĂ„ste bygga pĂ„ krypterat minne. Sajten Anandtech tycker det lĂ„ter som om datatrafik mellan skilda vĂ€rldar kommer att spĂ€rras. Det kommer förstĂ„s att finnas en realm manager nĂ„gonstans i

maskineriet, och den Ă€r rimligen en sĂ„rbar punkt. Men den kommer att ha en tiondel av en hypervisors fotavtryck och den arbetar oberoende av operativsystem och hypervisorer. I alla de exempel som Arm visar ligger det ett operativsystem underst i realmen och puttrar, sĂ„ det Ă€r stora systemdelar som placeras i egna vĂ€rldar. Inga smĂ„funktioner – associera alltsĂ„ inte till smĂ„ sĂ€kerhetsprocessorer som TPM som skapar slumptal och lagrar nycklar. I samma skisser ligger hypervisorer och separationkĂ€rnor intill realmsvĂ€rldar – inte inuti dem – vilket förmodligen ocksĂ„ Ă€r en ledtrĂ„d till arkitekturen. JAN TÅNGRING

jan@etn.se

FAKTA

CPU-arkitektur för dummies Arm har med Ă„ren blivit en de factostandard. Bolaget Arm sĂ€ljer cpu-konstruk­ tioner, alltsĂ„ ritningar till cpu:er. Andra bolag licenserar och inte­ grerar dem i sina chip. De finns i en stor mĂ€ngd varianter och storlekar med namn som ”Cortex M22” och ”Cortex A55” – ”M” som i MCU och ”A” som i Application. Alla dessa Cpu:er styrs av en uppsĂ€ttning instruktioner (i olika versioner) som heter samma som företaget – Arm. Har du mycket pengar bygger

du egna cpu-konstruktioner som gĂ„r bortom de standardkonstruk­ tioner som Arm erbjuder, med eller utan hjĂ€lp av Arm. Arm har med Ă„ren blivit en stan­ dard i inbyggnadsindustrin och Ă€r dĂ€rmed kĂ€rnan i ett gigantiskt ekosystem av verktyg, leverantörer och kompetenser. Arm hotas pĂ„ sikt av en ny arkitektur, Risc V, som Ă€r mer genomtĂ€nkt, fritt tillgĂ€nglig, öppet granskad och gratis. Dessutom Ă€r den pĂ„ sin första version – det vill sĂ€ga att den slipper den tyngd av Ă„tta tidigare versioner som Arm bĂ€r med sig.

29


NYAPRODUKTER

Veloce verifierar hÄrdvara, mjukvara och system n VERKTYG I den nya versionen av Veloce har Siemens skapat ett gemensamt grÀnssnitt för sitt verifieringsverktyg som spÀnner över alla steg frÄn skiss till fÀrdig systemkrets inklusive mjukvaruutvecklingen. Dessutom klarar Veloce numera kretsar med 15 miljarder grindar.

– Veloce tĂ€cker hela spannet, frĂ„n idĂ© till tape-out, sĂ€ger JeanMarie Brunet pĂ„ Siemens. Verktyget bestĂ„r av tre delar. Hycon (HYbrid CONfigurable) Ă€r en virtuell plattform som frikopplar utvecklingen av hĂ„rdoch mjukvara vilket gör det möjligt för mjukvaruutvecklarna att köra igĂ„ng trots att det inte finns nĂ„gon RTL-kod att testa den mot.

Cadence dynamiska duo uppdaterad I nĂ€sta fas, nĂ€r hĂ„rdvaruutvecklarna har fĂ„tt de olika IP-blocken, kan man gĂ„ över till Strato+ för att göra debug av RTL-koden. Strato+ Ă€r den uppgraderade hĂ„rdvaruemulatorn frĂ„n 2017 som numera klarar upp till 15 miljarder grindar. Den Ă€r baserad pĂ„ Siemens egenutvecklade asicar i form av Crystal3+. – Det Ă€r varken en boolesk processor eller nĂ„got CPU-liknande, utan en snabb uppslagstabell med mycket förbindelser för att fĂ„ in och ut data effektivt. T I L L ÄG G A S K A N Crystal3+ dessutom sitter kapslad med bland annat minnet vilket gör den kompaktare jĂ€mfört med en diskret lösning. Resultatet Ă€r att man fĂ„r in fler kretsar per

kort och dÀrmed gÄr det att öka kapaciteten i ett befintligt chassi med 1,5 gÄnger. NÀr RTL-koden Àr stabil vill man gÄ över till FPGA-baserade system för att fÄ upp klockhastig­ heten fem till tio gÄnger och dÀrmed nÀrma sig den verkliga. Siemens har tvÄ varianter, Primo med upp till 320 FPGA:er placeras i serverhallar och Àr avsedd för större projekt medan proFPGA Àr avsedd för mindre projekt i labbet. De senare har licensierats in frÄn Pro Design. ProFPGA finns med bÄde Intels Stratix 10 GX och Xilinx Virtex Ultrascale VU19P och startar pÄ 40 miljoner grindar men gÄr att skala upp till 800 miljoner grindar. PER HENRICSSON per@etn.se

Kiselbaserad transistor med lÀgst motstÄnd n KRAFTTRANSISTORER För ett Är sedan slÀppte Infineon sin CoolMOSfamilj S7 för 600V. Den kiselbaserade transistorn passar lÀgre switchfrekvenser, dÀr fokus istÀllet ligger pÄ extremt lÄg ledningsförlust. Nu adderas ytterligare en familjemedlem som enligt Infineon har marknadens absolut lÀgsta RDS(on).

CoolMOS Ă€r Infineons varumĂ€rke för superjunction-mosfet:ar, med över 20 Ă„r pĂ„ nacken. Det handlar om effekttransistorer i kisel som idag bland annat tampas om en plats i tillĂ€mpningar runt 600 V med transistorer i kiselkarbid. De senare har hos Infineon numera varumĂ€rkesnamnet CoolSiC. För ett Ă„r sedan slĂ€ppte Infineon 600 V CoolMOS S7, som utvecklats genom optimering av företagets plattform CoolMOS 7. Framförallt har företaget optimerat den för statisk switchning vid hög spĂ€nning.

30

Nu slĂ€pper företaget tvĂ„ transistorer baserad pĂ„ den nya plattformen – en utvecklad för industritillĂ€mpningar, en för fordonsindustrin. De har en onresistans, RDS(on) som Ă€r lĂ„ga 10 mΩ – vilket Infineon hĂ€vdar Ă€r helt unikt inom halvledar­ industrin. D E NYA T R A N S I S TO R E R N A siktar pĂ„ tillĂ€mpningar dĂ€r det Ă€r absolut nödvĂ€ndigt att minimera ledningsförluster samtidigt som de termiska egenskaperna Ă€r vĂ€sentliga. LikasĂ„ vill de leta sig in i dĂ€r det Ă€r viktigt att transis-

torerna Àr smÄ, lÀtta, kompakta och billiga, men med bibehÄllen hög kvalitet. Transistorerna kommer i en ytmonterad topp-kyld kapsel. Genom att ta steget till en ytmonterad kapsel hÀvdar Infineon att höjden pÄ en lösning har kunnat minska med upp till 94 procent jÀmfört med tidigare alternativ. De tvÄ nykomlingarna, CoolMOS S7 10 mΩ och CoolMOS S7A, finns att köpa i TSC QDPAK, dÀr TSC stÄr för top-side cooled. ANNA WENNBERG

n VERKTYG Dubbla kapaciteten och 1,5 gÄnger bÀttre prestanda, det Àr budskapet nÀr Cadence lanserar nya ­versioner av emula­ torn Palladium och protypsystemet Protium. ­TelekomjÀtten Ericsson Äterfinns sedan mÄnga Är pÄ kundlistan för verktygen som klarar kretsar med mÄnga miljarder grindar.

Idag sker utvecklingen av mjukvara parallellt med kiseldesignen. För att underlĂ€tta arbetet behövs system som hĂ€nger ihop och dĂ€r man avlusa hĂ„rdvaran samtidigt som man testar mjukvaran. Cadence lösning stavas Dynamic Duo och baseras pĂ„ Palladium Z2 Enterprise Emulation respektive Protium X2 Enterprise Prototyping. – Det Ă€r som Land Rover och Ferrari, det finns olika fördelar med bĂ€gge, sĂ€ger Paul Cunningham pĂ„ ­Cadence. Palladium anvĂ€nds för att emulera kislet och har funnits i över 20 Ă„r i olika versioner medan Protium Ă€r en förhĂ„llandevis ny produkt för att validera mjukvaran innan kislet Ă€r klart. Den har lite drygt tre Ă„r pĂ„ nacken. BĂ€gge verktygen har fĂ„tt ett gemensamt grĂ€nssnitt och gemensam kompilator. – Samma förare kan byta bil, det Ă€r enkelt att köra bĂ€gge. Att kompilera en krets med 10 miljarder grindar i Palladium Z2 ska ta mindre Ă€n tio timmar medan det gĂ„r pĂ„ mindre Ă€n 24 timmar för Protium X2. PER HENRICSSON per@etn.se

anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


NYAPRODUKTER

SjĂ€lvkörningskrets: En biljard operationer per sekund n PROCESSOR En AI-processor för förarlösa bilar med en svindlande ­prestanda pĂ„ en miljon miljarder operationer per sekund – det lovar amerikanska Nvidia att kunna massproducera Ă„r 2025.

Nvidia Àr den dominerande leverantören av sjÀlvkörningsdatorer. Nu presenterade företaget nÀsta processor. Den heter Atlan och har en rÄ berÀkningsprestanda pÄ en petaops, det vill sÀga tio upphöjt till femton operationer per sekund. Vi kan ocksÄ kalla det för 1000 teraops, en biljard ops, tusen biljoner ops, en miljon miljarder ops, eller 1 000 000 000 000 000 ops. Operationerna i frÄga Àr enkla processorinstruktioner. D E N V I D I A P R O C E S S O R E R som sitter i dagens sjÀlvkörningsdatorer heter Xavier och har en prestanda pÄ 30 teraops. NÀsta Är uppgraderar bland annat Volvo till Orin pÄ 254 teraops. Den

nu annonserade Atlan Ă€r alltsĂ„ nĂ€stnĂ€sta generation. Nvidia kallar Atlan för ett ”AIdatacenter pĂ„ hjul”. Utöver neuronkĂ€rnor finns hĂ€r grafikkĂ€rnor och cpuer av senaste snitt. Plus bildkĂ€rnor och en kĂ€rna kallad Bluefield som hanterar cybersĂ€kerhet, nĂ€tverk och datalagring. Atlan kommer att dyka upp i fordon först om fyra Ă„r. LĂ„t oss ta ett steg tillbaka till 2022 dĂ„ Xavier ska uppgraderas till Atlans föregĂ„ngare Orion. Uppgraderingen sker samma Ă„r som Volvo XC90 utlovat oövervakad sjĂ€lvkörning pĂ„ utvalda strĂ€ckor. Den premiĂ€ren skulle enligt tidigare planer skett redan 2018 vid uppgraderingen till Xavier. Kommer Volvo att leverera denna gĂ„ng, och kommer det i sĂ„ fall att vara uppgraderingen frĂ„n Xavier till Orin som gör skillnaden? Kanske. Det var ökad rĂ„ berĂ€kningskraft som hjĂ€lpte artificiella neuronnĂ€t över tröskeln till att bli anvĂ€ndbara pĂ„ 00-talet. Kanske finns ytterligare en prestandagrĂ€ns att passera dĂ€r fordon

kan tillĂ„tas bli sjĂ€lvkörande? NĂ„gonting konkret sĂ€kerhetshöjande som ökad prestanda kan anvĂ€ndas till Ă€r redundans. Det Ă€r ofta ett viktigt verktyg för konstruktion av sĂ€kerhetskritiska system. Det innebĂ€r att AI-systemet kan be om en andra och kanske en tredje analys innan beslut fattas. Enighet mellan oberoende algoritmer ökar tryggheten i att analysen Ă€r korrekt. R E D U N D A N S Ä R O C K S Å ett skydd mot transienta fel, det vill sĂ€ga elektriska fel introducerade av störningar. Teslas senaste sjĂ€lvkörningsdator offrar halva sin prestanda pĂ„ att genomföra samtliga berĂ€kningar tvĂ„ gĂ„nger i tvĂ„ parallella system. Experimentbilar samlar just

nu sensordata som ­sedan anvĂ€nds i simuleringar i datacentraler. DĂ€r finns redan berĂ€kningskraften hos Orion och Atlan. Kanske syns det i simuleringslabbet att Orion kommer att ge vad som krĂ€vs för att godkĂ€nna bilarna för egna körkort? Eller sĂ„ Ă€r det vara en inte helt orimlig förhoppning. Och om inte Orion rĂ€cker, sĂ„ kanske Atlan 2025? Qualcomm Snapdragon Ride, NXP Bluebox och Samsung Drvline Ă€r plattformar som nosar pĂ„ Nvidas marknad. En annan konkurrent Ă€r Tesla som investerar mycket i att utveckla kretsar och gĂ€rna vill licensera ut hela sin sjĂ€lvkörningsplattform. JAN TÅNGRING jan@etn.se

FPGA-kort för smarta videokameror n PROGRAMMERBART En komplett lösning med ett litet inbyggnadskort baserat pÄ FPGA-kretsen Zynq Ultrascale+ plus nödvÀndig mjukvara. Med Kria siktar Xilinx in sig pÄ intel-ligenta videokameror för allt frÄn trafikstyrning till fabriksautomation.

FPGA:er Àr kraftfulla men inte helt lÀtta att programmera. Redan 2018 lanserade Xilinx Alveo, en familj acceleratorkort för datacenter. Tidigare hade kunderna fÄtt designa korten sjÀlva. Nu vill företaget upprepa tricket med Kria-familjen. Denna gÄng handlar det om inbyggnadsvÀrlden och i första omgÄngen smarta videokameror. Det kreditkortsstora kortet baseras pÄ systemkretsen Zynq Ultrascale+ med bland annat programmerbar logik, en fyrkÀrnig Cortex A53 och en videocodec för H.264/ 265. PÄ kortet finns ocksÄ 4GByte DDR4 och 245 stycken generella in- och utgÄngar för att ansluta exempelvis en kamera.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

Den första medlemmen, Kria K26, presterar 1,4 tera-ops. Det Ă€r enligt Zilinx tre gĂ„nger mer Ă€n motsvarande GPU-lösning, dessutom till lĂ€gre energiförbrukning. KO R T E T Ä R TÄ N K T att ta plats i kameror som exempelvis övervakar trafiken, studerar vad kunderna gör i butiken eller hjĂ€lper en robot att tolka omgivningen. Den potentiella kunden tillverkar industriprodukter och behöver i runda slĂ€ngar mellan 5 000 och 10 000 kort per Ă„r. Xilinx garanterar minst tio Ă„rs tillgĂ€nglighet vilket innebĂ€r att företaget tar hand om alla problem kring komponenter som slutar att tillverkas under den tiden. Dessutom Ă€r kortet klart att installera, bland annat finns en förberedd yta för att leda bort vĂ€rmen via chassit. Utvecklingskortet har istĂ€llet en stor röd kĂ„pa som döljer flĂ€kten. PĂ„ senare Ă„r har Xilinx lagt ned stora resurser pĂ„ att göra verktygen för FPGA:erna mer lĂ€ttanvĂ€nda för alla som inte vill grotta

ned sig i hur den pro-grammerbara logiken fungerar. För Kria kan man exempelvis lĂ€gga in fĂ€rdiga block som utnyttjar den programmerbara logiken för en specifik uppgift. Det gĂ„r ocksĂ„ att ta fram AI-modeller via högnivĂ„verktyg som Tensorflow, Pythorc eller CafĂ©. KO R T E T H A R S TÖ D för PetaLinux och för första gĂ„ngen Ă€ven Ubuntu Linux. Startpaketet Kria KV260 Vision AI kostar 199 dollar medan korten börjar pĂ„ 250 dollar. Vill man ha det utökade temperaturomrĂ„det Ă€r priset 350 dollar.

PER HENRICSSON per@etn.se

31


NYAPRODUKTER

Fyra smarta bĂ€nkinstrument n TEST & MÄT Smart Bench Essentials bestĂ„r av en vĂ„gformsgenerator, ett labbaggregat, en bĂ€nkmultimeter och ett oscilloskop som alla har samma grĂ€nssnitt. Instrumenten passar bland annat mindre tillverkande företag och i undervisningen pĂ„ universitet enligt Keysight.

SBE, eller Smart Bench Essentials, Àr alla kompakta och gÄr att stapla pÄ varandra. De har dessutom samma anvÀndargrÀnssnitt och gÄr att koppla ihop och koppla upp. Med lÀmplig programvara i form av Pathwave Benchvue gÄr det att fjÀrrstyra alla fyra instrumenten frÄn en pc men ocksÄ

hĂ€mta och analysera data. VĂ„gformsgeneratorn EDU­ 33210A finns med en eller tvĂ„ kanaler och en DA-omvandlare pĂ„ 16 bitar. Den maximala bandbredden Ă€r 20 MHz och den maximala frekvensen 250 MSa/s. Dessutom finns 17 vanliga vĂ„gformer fördefinierade och sex modulationstyper. Labbaggregatet EDU 36311A har tvĂ„ kanaler som kan ge 30 V med 1 A och en kanal med 6 V

SiTime gör enkelt enklare

och 5 A. Alla kanaler Ă€r elektriskt isolerade. D E N D I G I TA L A multimetern EDU34450A har 5,5 siffrors upplösning och kan sampla med 110 Sa/s. Det interna minnet Ă€r pĂ„ 5000 sampel. Oscilloskopet EDUX1052A har tvĂ„ kanaler och en bandbredd pĂ„ 50 MHz.

n MEMS Amerikanska SiTime – kĂ€nt för att utveckla memskretsar tĂ€nkta att ersĂ€tta kvartskristaller i timingtillĂ€mpningar – avslöjar ytterligare ett steg mot enkelhet. ­Företagets vĂ€lkĂ€nda oscillator SiT8008 kan nu drivas med valbar spĂ€nning ­mellan 1,62 V och 3,63, vilket förenklar hanteringen rejĂ€lt.

PER HENRICSSON per@etn.se

Storlek pÄ strömförsörjningen med och utan integrerat EMI-filter.

SiT8008 Ă€r en populĂ€ra energisnĂ„l memsoscillator som SiTime har haft i sin portfölj under mĂ„nga Ă„r. Det vanliga Ă€r att oscilla­ torer mĂ„ste konfigureras för specifika frekvenser och drivning vid 1,8 V, 2,5 V eller 3,3 V. Varje konfiguration krĂ€ver sedan en separat kvalificering för att dĂ€refter lagras.

Krymper med inbyggt filter n STRÖMFÖRSÖRJNING Texas Instruments har slĂ€ppt en familj synkrona DC/DComvandlare med inbyggt aktivt EMI-filter. Först ut Ă€r tvĂ„ kretsar, en för fordon och en för industrin. Det Ă€r industrins första i sitt slag, hĂ€vdar TI.

Genom att integrera ett aktivt EMI-filter gÄr det att konstruera switchade kraftlösningar som har mindre storlek Àn tidigare. De tvÄ nya omvandlarna kan reducera ytan för de externa delarna av EMI-filtret med 50 procent och pÄ samma gÄng minskar den ledningsbundna

32

störningen i konstruktionen med hela 55 dB”V över flera frekvensband, hĂ€vdar TI. Nykomlingarna heter LM25149-Q1 och LM25149, dĂ€r den förstnĂ€mnda siktar pĂ„ fordonsindustrin. Det handlar om buck-omvandlare som kan hantera inspĂ€nningar mellan 3,5 V och 42 V samt leverera 0,8 V till 36 V. F Ö R KO N S T R U K TÖ R E R som arbetar med fordons- och industritilllĂ€mpningar Ă€r EMI en vĂ€xande utmaning. Anledningen Ă€r att elektronikinnehĂ„llet ökar i tilïżœlĂ€mpningar sĂ„som avancerade

förarassistanssystem (ADAS), infotainment och kluster för fordon, men ocksĂ„ byggnadsautomation och inom flygkonstruktioner. Omvandlarna kommer i en mycket tunn VQFN-kapsel med 24 anslutningar som upptar 3,5 × 5,5 mm. De finns att köpa i mindre produktionskvantiteter, enbart direkt frĂ„n TI:s hemsida. DĂ€r gĂ„r det Ă€ven att köpa ett utvĂ€rderingskort, LM25149Q1EVM-2100 för 75 dollar. TI lovar benkompatibla 80Vversioner framöver.

N U L A N S E R A R SiTime en version av SiT8008 som kan drivas med valfri spĂ€nning frĂ„n 1,62 V till 3,63 V. Det tillsammans med nĂ„gra nya funktioner för kundanpassning, som exempelvis programmerbar frekvens, gör att oscillatorn har blivit betydligt flexiblare Ă€n tidigare, hĂ€vdar företaget. Den lilla oscillatorn distribueras genom DigiKey för att sĂ€kerstĂ€lla att SiT8008 Ă€r tillgĂ€ngligt med korta ledtider.

ANNA WENNBERG anna@etn.se

ANNA WENNBERG anna@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


NYAPRODUKTER

En nĂ€tverksanalysator för 6G n TEST & MÄT För lite drygt tvĂ„ Ă„r sedan lanserade Rohde & Schwarz en ny generation nĂ€tverksanalysatorer med topprestanda. Nu kommer tvĂ„ modeller i ZNA-familjen som klarar frekvenser upp till 50 GHz respektive 67 GHz.

skolor. Vid lanseringen i januari 2019 fanns modeller som gick upp till 26, 40 eller 43,5 GHz. Nu adderar Rohde tvÄ till pÄ 50 GHz respektive 57 GHz. DÀrmed klarar instrumentet de millimetervÄgsband som Àr aktuella för 5G men kan ocksÄ anvÀndas för forskning pÄ 6G.

MÄlgruppen för ZNA-familjen Àr alla som behöver bÀsta möjliga prestanda i kombination med största möjliga flexibilitet. Det handlar om karakterisering av komponenter för 5G, rymd, flyg och fordon men det finns ocksÄ intresse hos universitet och hög-

siffran för ZNA-familjen Àr det dynamiska omrÄdet som Àr 129 dB som standard. Genom att ta till diverse knep gÄr det att pressa siffran till hela 170 dB. Frontpanelen Àr ett kapitel i sig, den saknar de sedvanliga

D E N K A N S K E I N T R E S S A N TA S T E

knapparna och vreden. IstĂ€llet finns en pekskĂ€rm som Ă€r lika bred som instrumentet. UngefĂ€r tvĂ„ tredjedelar Ă€r avsatt för signalerna inklusive en menyrad upptill, ungefĂ€r som i en pc. Dessutom finns det flikar som gör att det snabbt gĂ„r att vĂ€xla mellan olika arbetsuppgifter. Den högra tredjedelen av skĂ€rmen upptas av ”knappar” som anvĂ€ndaren kan skrĂ€ddarsy efter egna önskemĂ„l. Det finns ocksĂ„ ett virtuellt tumhjul för att exempelvis flytta pekaren. ZNA finns med tvĂ„ eller fyra portar och fyra faskoherenta signalkĂ€llor liksom Ă„tta mottagare, tvĂ„ per port. FrekvensomrĂ„det startar pĂ„ 10 MHz men som tillval gĂ„r det att sĂ€nka den undre grĂ€nsen till 1 MHz respektive 100 kHz. E T T A N N A N O P T I O N Ă€r tvĂ„ interna lokaloscillatorer vilket Ă€r praktiskt vid exempelvis mĂ€tningar pĂ„ blandare. Det gĂ„r ocksĂ„ att addera en enkel spektrumanalysator vilket kan vara praktiskt nĂ€r man snabbt vill ­kontrollera signalerna utan att behöva koppla om kablarna. Den maximala uteffekten har ökat till 20 dBm och numera gĂ„r det att göra effektsvep med hela 100 dB. PER HENRICSSON

per@etn.se

Matar med minskat fotavtryck n STRÖMFÖRSÖRJNING Maxim Integrated har lanserat tvĂ„ nedkonverterande inverterande DC-DC-omvandlare. Genom att integrera nivÄ­ skiftare kan de spara upp till 72 procent av kortytan jĂ€mfört med alternativa lösningar hĂ€vdar företaget.

Det handlar om tvÄ synkrona inverterande DC-DC-omvand-

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21

lare designade för att exempelvis anvĂ€ndas i basbandslösningar, industriautomation eller IoTprylar. De har ett inspĂ€nningsomrĂ„de som strĂ€cker sig frĂ„n 4,5 till hela 60 V, medan utspĂ€nningen Ă€r negativ, mellan –0,9 V och –36 V. Enheterna – MAX17577 och MAX17578 – har integrerade nivĂ„skiftare. Det medför enligt Maxim att konstruktionens

storlek minskar med 72 procent samtidigt som energiförbrukningen minskar med 35 procent jÀmfört med bÀsta alternativen. BÄda finns att köpa och kommer i TDFN med 12 anslutningar. De kostar frÄn 1,63 dollar styck vid köp om 1000 enheter. LikasÄ finns utvecklingspaket för knappa 30 dollar. ANNA WENNBERG anna@etn.se

En enda ser alla i bilen n MODUL Genom att placera radarmodulen i innertaket kan den detektera hur mÄnga personer som sitter i bilen. Den klarar Àven ­babyliftar och familje­bussar med tre rader, uppger israeliska Vayyar.

För att biltillverkarna ska kunna uppfylla alla krav i Euro NCAP 2023 och 2025 anvÀnder de individuella sensorer för varje sittplats i bilen. Det Àr krÄnglig och dyrt enligt Vayyar som istÀllet tycker att de ska gÄ över till företagets radarmodul som installeras i innertaket pÄ kupén. DÀrmed fÄr den fri sikt nedÄt och kan detektera vilka platser som Àr upptagna. Det gÀller Àven familjebussar med tre stolsrader och fordon med taklucka vilket begrÀnsar placeringsmöjligheten. Modulen arbetar pÄ 60 GHz och 79 GHz med en antennmatris pÄ 48 antenn­ element för att skapa ett punktmoln av kupén. Den klarar att upptÀcka spÀdbarn i babyliftar Àven om de Àr tÀckta med en filt. Dessutom ser den om det ligger saker pÄ golvet eller i bagageutrymmet bakom sista stolsraden i en SUV eller kombi. Informationen kan anvÀndas för att kontrollera om alla tagit pÄ sig sÀkerhetsbÀltet eller förhindra att nÄgon lÄses inne av misstag. Enligt Vayyar dör upp till 200 barn varje Är av vÀrmeslag sedan de lÀmnats kvar i bilar som stÄtt i solen. PER HENRICSSON per@etn.se

33


NYAPRODUKTER

Efinix dubblar största FPGA:an n PROGRAMMERBART Tre gÄnger högre klock­ hastighet eller en tredjedel av energiförbrukningen. Det Àr löftena frÄn uppstartföretaget Efinix vars största FPGA i Trionfamiljen nu tar steget till en halv till en miljon uppslagstabeller.

Företaget anvĂ€nder samma SRAM-celler som traditionella FPGA:er men ett och samma FPGA-block kan konfigureras att fungera som antingen router eller logik vilket sĂ€nker komplexiteten i kretsen. Tekniken Ă€r döpt till Quantum. Bolaget startade 2012 och bland investerarna finns Sam­sung och Xilinx. Det senare företaget stĂ„r ocksĂ„ för verktygen. Hösten 2020 tog företaget steget till en 16 nm-process och den största modellen var dĂ„ pĂ„ 508 k u ­ ppslagstabeller. Nu lanseras tvĂ„ modeller med 727 k respektive 969 k uppslagstabeller. Totalt finns nio ­modeller dĂ€r den minsta har 36 k uppslags­tabeller. Antalet DSP-block gĂ„r frĂ„n 93 till 3 520 stycken medan blockminnet Ă€r pĂ„ 1,5 Mbyte upp till 72 Mbyte. Dessutom kan FPGA:erna att kommunicera med omvĂ€rlden inklusive DDR4/ LPDDR4, PCI och Express Gen4 plus att det finns serdesblock för 16 respektive 25 Gbit/s. PER HENRICSSON per@etn.se

SkrÀddarsydd mekanik för elektronikprodukter.

www.blomdahls.com

34

Billig, liten och effektiv kraft n POWER Den japanska kraftspecialisten TDK-Lambda har adderat 300W-moduler till sin i7Cserie med icke isolerade DC/ DC-omvandlare. Det handlar om enheter som sömlöst gĂ„r frĂ„n buck till boost, levererar 20 A och kan justera utspĂ€nningen frĂ„n 8 V till 24 V.

De nya modulerna Ă€r optimerade för 24 V pĂ„ ingĂ„ngen, men kan hantera inspĂ€nningar mellan 9 V och 36 V. Enligt TDK-Lambda Ă€r serien, som fĂ„tt namnet i7C2W, betydligt billigare och Ă€ven mindre i storlek jĂ€mförbart med isolerade DC/DC-omvandlare. LikasĂ„ nĂ„r de högre verkningsgrad, hela 97 procent. Modulerna siktar pĂ„ en plats i medtek, industriauto­ mation, drönare och bĂ€rbar batteridriven utrustning. M O D U L E R N A kan skruva ner effektförbrukningen vid lĂ€tta

laster. Vid noll belastning drar ingĂ„ngen typiskt 5mA, vilket kan skruvas ner ytterligare – till runt 0,25 mA – dĂ„ omvandlaren fjĂ€rrstyrs att gĂ„ i vila. Den lĂ„ga viloströmmen gör att batteridriven utrustning knappt belastas under perioder utan drift, vilket i mĂ„nga tillĂ€mpningar bĂ€ddar för lĂ€ngre funktionstid.

Enheterna kommer utan kÄpa. De har i7C-seriens standardfunktioner bÄde vad gÀller hur de kan fjÀrrstyras och olika strömoch spÀnningsskydd. De möter Àven nödvÀndiga standarder och Àr 36,8 mm breda, 34 mm lÄnga och 14,7 mm höga. ANNA WENNBERG anna@etn.se

Förenar konstruktion och tillverkning n VERKTYG PCBflow Àr ett molnbaserat verktyg som fungerar som en mellanhand mellan konstruktörer och tillverkare. Verktyget kontrollerar designen mot ett antal regler som tillverkarna satt upp för att sÀkerstÀlla att det gÄr att tillverka.

– Det görs minst en miljon NPI:er per Ă„r, det har vĂ€xt exponentiellt de senaste Ă„ren. Det Ă€r konsumenternas fel, vi vill ha en unik konfiguration av produkten, sĂ€ger Oren Mannor pĂ„ Siemens. NPI:er eller New Product Introduction, innebĂ€r att man börjar tillverka en ny variant av elektroniken vilket alltid medför inkörningsproblem. Det Ă€r hĂ€r som PCBflow vill hjĂ€lpa till genom att fungera som ett grĂ€nssnitt mellan kretskortsdesignern och det företag som ska tillverka kortet. Konstruktionen laddas upp som ODB++ eller IPC-2581. PCBflow baseras pĂ„ Valor NPI som kan utföra över tusen olika DFM-kontroller, Design For ­Manufacturing, och dĂ€rmed

hitta saker som bryter mot reglerna och potentiellt kan leda till att kortet inte fungerar. P R O B L E M E N S O R T E R A S och rangordnas efter hur allvarliga de Àr. Designteamet fÄr sedan vÀgledning i hur de kan ÄtgÀrda dem. PCBflow har funnits i betaversion under nÄgra mÄnader. Runt 100 konstruktioner har testats mot dussinet designregler som olika kretskortstillverkare laddat upp.

För kretskortstillverkarna, i praktiken EMS-företagen Ă€r det gratis att vara med medan konstruktörerna behöver en licens. Man kan antingen betala för varje design eller skaffa ett abonnemang. Priset börjar pĂ„ ett par hundra dollar för ett kort. – Eftersom allt gĂ„r i molnet tillkommer det inga andra kostnader, sĂ€ger sĂ€ger Oren Mannor. PER HENRICSSON per@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 4/21


Svensk Elektronik I vÀrldsklass, först in i framtiden Summit/Stora Elektronikdagen Tillsammans med Smartare elektroniksystem avser vi genomföra Summit/Stora elektronikdagen i Lindholmen, Göteborg den 13 september. SÄ mÄnga som tiden tillÄter Àr vÀlkomna fysiskt till denna dag och resten av oss har möjligheten att delta digitalt. Markera gÀrna i din kalender redan nu.

Mötesplats Elektronik 2022 Svensk Elektronik och Easyfairs lanserar mötesplatsen Elektronik i Stockholm den 6–7 april 2022 pĂ„ KistamĂ€ssan i ett unikt samarbete. En e erlĂ€ngtad möjlighet för branschen att nĂ€tverka, inspireras och göra affĂ€rer. ElektronikmĂ€ssan, Sveriges viktigaste mötesplats för elektronikbranschen, kommer nu till Stockholm. MĂ€ssan har arrangerats sedan 2011 i Göteborg och Ă€r en uppskattad och vĂ€lbesökt mötesplats i VĂ€stsverige. VĂ„ren 2022 slĂ„r ElektronikmĂ€ssan upp dörrarna i Kista i ett unikt samarbete med branschföreningen Svensk Elektronik och planeringen Ă€r i full gĂ„ng. Medlemmar i Svensk Elektronik erhĂ„ller 15% rabatt pĂ„ monterhyran.

Seminarium – ”5G som drivkra för hĂ„llbara energilösningar” Svensk Elektroniks nya sektion ICT Energy anordnar den 18 maj ett digitalt seminarium som behandlar de utmaningar i kra - och energilösningar som 5G stĂ€ller. AnmĂ€lan kan göras inom kort pĂ„ vĂ„r hemsida.

Kurser i Smartare elektronikhandboken 2.0 Vi genomför nu kurstillfÀllen riktade mot ett antal regioner i Sverige. Under vÄren kommer vi att hÄlla kurserna digitalt mÄnadsvis. Se kalendarium för mer information inför kommande tillfÀllen. www.svenskelektronik.se Vem har nytta av denna kurs? Denna kurs passar dig som o a kommer i kontakt med elektronik. Din roll kan t.ex. vara utvecklare, tillverkare, kvalitetsansvarig, inköpare, produktledning etc. Oavsett om du har lÄng eller kort erfarenhet av branschen, sÄ har du mycket att hÀmta hÀr. PÄ kursen gÄr vi igenom Elektronikhandboken 2.0 med sina mallar, checklistor och bilagor. KurstillfÀllet leds av Mats Andersson och Maria MÄnsson, Svensk Elektronik och Àr kostnadsfri för föreningens medlemmar. AnmÀlan görs pÄ vÄr hemsida, www.svenskelektronik.se

Direktivsdagen och utbildning kring SCIP-databasen Äntligen Ă€r det dags för Direktivsdagen den 20 maj! HĂ€r fĂ„r du information om lagar och direktiv som gĂ€ller för elektronikbranschen. Flera myndigheter informerar, dĂ€ribland: Kemikalieinspektionen, PTS och ElsĂ€kerhetsverket. Den 5 januari 2021 infördes nya regler och krav angĂ„ende Substances of Concern In

articles as such or in complex objects (Products) (SCIP). Den 8 december och den 18 februari genomfördes dÀrför en mycket uppskattad utbildning i SCIP-databasen i samarbete med Teknikföretagens Branschgrupper och Rambergs advokater, dÀr flera hundra deltagare har deltagit. NÀsta tillfÀlle blir den 21 maj, nu i Teknikföretagens regi. Tillsammans skapar vi branschens framtid. Ditt företag Àr vÀl med? Ett medlemskap i Svensk Elektronik stÀrker dig och ditt företag. www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.se

Se till att bli medlem och ta del av vÄra förmÄner, tillsammans skapar vi förutsÀttningar!

KALENDARIUM 29 april Inspirationsdag: Tema RFIDworkshop, arrangerat av Smartare Elektroniksystem och RISE. 18 maj Sektion ICT Energy anordnar digitalt seminarium ”5G som drivkra för hĂ„llbara energilösningar”. 20 maj Direktivsdagen. 21 maj SCIP kurs i Teknikföretagens regi. 27 maj Kurs i Smartare Elektronikhandboken 2.0 – riktar sig frĂ€mst till företagen i VĂ€sterbottens-/ VĂ€sternorrlands-/JĂ€mtlandslĂ€n. 3 juni Årsmöte för medlemmar i Svensk Elektronik. Reservera dagen i er kalender. 13 september Summit/Stora Elektronikdagen, Lindholmen, Göteborg. svenskelektronik.se/ kalendarium Årsmöte Svensk Elektronik Vi vill redan nu informera att datum för kommande Ă„rsmöte blir den 3 juni 2021. Vi bygger nu pĂ„ programmet och siktar pĂ„ att det ska bli lika intressant för vĂ„ra medlemmar som vanligt!

Vi pÄ Svensk Elektronik önskar dig ett riktigt gott och utvecklande 2021!

Peter Björkholm Svensk Elektronik


POSTTIDNING B Returadress: Elektroniktidningen Folkungagatan 122, 4 tr 116 30 Stockholm

Proven test solutions for automotive innovations

WE ACCELERATE AUTOMOTIVE RADAR As your reliable partner with proven high-frequency expertise, we bring benchmarking solutions to fuel your innovations for the next generation of ADAS/AD with imaging radars. Test it. Trust it. www.rohde-schwarz.com/automotive/radar


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.