30-år efter första Jas-ordern

Det har nu gått 30 år sedan den svenska regeringen lade sin första beställning på Jas 39 Gripen. Nu hoppas Saab på ytterligare 30 år med nya svensk-schweiziska Super-Jas.

Den 13 mars är det 30 år sedan på dagen som Saab Scania Combitech fick den första beställningen på det svenska försvarets nya stridsflygplan - multiroll-planet Jas 39 Gripen, som enkelt kunde byta roll från jakt, till attack till spaning.

Den första beställningen var på 30 plan.

Sammanlagt har svenska skattebetalare genom åren satsat 130 miljarder kronor på Jas-projektet och fått drygt 200 Jas-plan för pengarna.

Det har gett jobb åt tusentals ingenjörer på Saab i Linköping och ytterligare tusentals jobb åt konsulter, underleverantörer och andra specialister.

Jas-projektet anses också ha bidragit till teknikhöjd i den svenska industrin i allmänhet.

Nu går Jas-projektet in i en ny fas. Saab och Försvarets Materielverk har arbetat fram en modell för ett kraftfullare plan - Super-Jas - som ska ge det svenska försvaret ett modernt flygvapen i ytterligare 30 år.

För att dessa planer ska kunna ros i hamn krävs en utländsk partner, en köpare som är beredd att ta en del av utvecklingskostnaderna och hjälpa svenska försvaret att sprida riskerna.

Det ser ut som att Schweiz skulle vara denna vita riddare som räddar Super-Jas-projektet.

I dag röstade den första kammaren i det schweiziska parlamentet ja till regeringens förslag att köpa 22 nya Jas 39 Gripen Next Generation för 3,1 miljarder schweizerfranc.

Men ja-rösterna räckte inte till att ge grönt ljus för själva finansieringen. Den frågan går nu vidare till omröstning i andra kammaren i juni.

Om den schweiziska regeringens förslag att köpa stridsplanen från Sverige går igenom riksdagen och en eventuell folkomröstning så kommer det svenska försvaret att få köpa 60 plan för eget bruk och då har Jas-projektet gått in i en ny 30-årig era.

Svensk teknik i Jas

1. Deltavinge och canardvinge i stället för traditionell stabilisator ger bättre svängprestanda och lågt luftmotstånd vilket leder till högre hastighet, längre räckvidd och större last.
2. RM12-motorn från Volvo Flygmotor bygger på GE 400/404-motorn men Volvo har byggt om den för att passa det enmotoriga Gripenplanet.
3. Pulsdopplerradar utvecklad av Ericsson och Marconi.
4. Radarvarnare, motmedel och störsändare utvecklade av Saab.
5. Det integrerade avioniksystemet SDS 80 för flyglägesdata, tröghetsnavigering, presentation, styrsystem, radar och centraldator.
(Källa: Wikipedia)